Ljustäthet — 93 — Luftens sammansättning Ljustäthet, en stilb (1 sb), är ljustätheten hos en strålande kropp, då 1 cm2 av dess yta utsänder ljus av styrkan 1 nyljus vinkelrätt mot ytan. För ljustätheten användes också enheten en lambert = ~ stilb, med underenheterna 1 millilambert = 10-3 lambert och 1 apostilb = 10 4 1 lambert = — • 10-4 stilb. Ljusår, den väg ljuset tillryggaläg-ger på 1 år = 9.461 • 1012 km. Jfr Parsec. Im, förkortningstecken för Ijusflö-desenheten lumen. Lod (lödighet), måttenhet för finheten hos arbetat, legerat silver 1 och betecknar som sådan , så att t. ex. tolvlödig silverlegering 12 M innehåller == silver. Detta lod lo delas i 18 gran. Lodlinje, vertikallinje, anges av en lodlina. L. visar alltså tyngdkraftriktningen på orten i fråga. log, förkortning för logaritm, särskilt Briggsk logaritm. Naturlig logaritm tecknas ofta In. Logaritm. Logaritmen för ett tal t är den exponent x, som man måste höja ett givet tal, basen b, till för att få t. •. ■ bx = t. Ett annat skrivsätt är ölog t-x. Inom de reella talens område måste ö>0 och t>0 samt därtill b =|=L Däremot kan logaritmen själv {x) antaga alla reella värden mellan — oo och +oo. Vid de vanliga (briggs-ska) logaritmerna är b = 10, vid de naturliga logaritmerna, som användas i den högre matematiken, är 0 = ^ = 2,7182818. Longitud (längd) definieras som avståndet (i grader, minuter och sekunder, östligt eller västligt) från en ort till nollmeridianen utmed parallellcirkeln genom orten. Longitudinell säges en vågrörelse vara, om svängningarna ske i vågens fortplantningsriktning såsom förtätning och förtunning. Ljudvågorna äro longitudinella. Motsats : transversell. Loschmidtska talet, jfr Avogadroska talet. Loxodrom, kurva på jordytan som skär samtliga meridianer under konstant vinkel. Lu, atomtecken för grundämnet lu-tetium. Luftelektricitet. Jorden äger negativ elektrisk laddning, medan positiva joner uppträda i överskott i atmosfären. Följden blir ett mot jordytan riktat elektriskt fält, vars styrka är ungefär 120 volt/m (i närheten av jorden). Då luften har en viss fastän obetydlig ledningsförmåga, uppkommer en svag, nedåtgående elström, vilken vid regn- och åskväder betydligt ökas. Spänningsförlusten kompenseras av att nya positiva joner ständigt bildas. Luftens fuktighet. Luftens halt av vattenånga mätes dels absolut genom det förhandenvarande fuk-tighetstrycket i mm Hg (f) (ev. genom att ange fuktighetsmäng-den i g per m3), dels relativt i procent genom att ange förhållandet mellan f och det maximala fuktig-hetstrycket (m) {relativa fuktigheten, r). Man har alltså r- — • 100 %. Luftens sammansättning. [-Volymsprocent-] {+Volyms- procent+} Kväve 78,26 Syre 20,81 Ädelgaser <0,90 Koloxid 0,03 Torr luft intill höjden 10 km. Adelgaserna utgöras till allra största delen av argon. Dessutom förekomma neon, helium, krypton