Merkaptaner — 102 — Meteorer Merkaptaner, tioalkoholer, organiska ämnen innehållande radikalen SH och en kolväterest; svagt sur reaktion, vidrig lukt. Merkuriföreningar, kvicksilverföreningar, där Hg är 2-värt. Ex.: merkuriklorid, HgCb, sublimat. Merkuroföreningar, kvicksilverföreningar, där Hg är 1-värt. Ex.: merkuroklorid, HgCl, kalomel. .. Meson, mesotron, Yukawa-partikel, »tung elektron», positiv eller negativ partikel med massan 220 gånger den vanliga elektronens och laddningen 1. Den har påvisats i den kosmiska strålningen och ger upphov till en vanlig elektron + en neutrino (strålnings kvantum) . Mesotron, se föreg. Meta, ett prefix, som användes bl. a. i kemien. I den oorganiska kemien betecknas därmed en mindre vat-tenhaltig form än den ordinära, t. ex. metafosforsyra, HPO3, i jämförelse med ortofosforsyra, H3PO4. I den organiska kemien betecknas med meta ett speciellt läge av substituenterna i bensol-derivat, t. ex. dimetylbensol i metaställning, i vilket två väteatomer i Kekules ringformel för bensol ersatts med vardera en metylradikal, CH3; metylgrupperna bindas vid kolatom nr 1 och 3 eller 2 och 4 eller 3 och 5. Jfr Isomeri, Ortoställning, Paraställ-ning. Metakrylsyra, metylakrylsyra, CH2 = = C(CH3) • COOH. Dess metylester kan polymeriseras till konstharts er, t. ex. plexiglas. Metaldehyd, polymeriserad acetal-dehyd, ett fast, vitt ämne, som användes som bränsle (metata-bletter). Metaller, grundämnen som i rent tillstånd oftast ha glänsande yta och god förmåga att leda värme och elektricitet; de bilda positiva joner. Av de kända elementen äro 75 % metaller. Kvicksilver är vid rumstemperatur flytande, kalium mycket mjukt, alla övriga fasta. Metallisk bindning, ett slags valens-bindning, som förekommer huvudsakligen hos metaller. Metallens joniserade atomer bindas av fria elektroner, vilka kunna inta många olika lägen inom kristallen. De talrika elektronlägena stå med varandra i s. k. resonans, vilket ger kristallen stor hållfasthet, samtidigt som den till följd av elektronlägenas mångfald ofta får stor tänjbarhet. Metallografi, läran om metaller och metallegeringar. Metalloider, icke-metaller, grundämnen som bilda negativa joner (undantag: väte) och äro dåliga ledare för värme och elektricitet. Av de kända elementen äro 25 % metalloider, av vilka vid rumstemperatur 11 äro gasformiga, 1 flytande (brom) och 10 fasta (bor, kol, kisel, germanium, fosfor, arsenik, svavel, selen, tellur, jod). Germanium, arsenik, selen och tellur antaga ibland metallisk form. Metallurgi, (läran om) metallframställning. Metan, sumpgas, CH4. Metanol = metylalkohol, se d. o. Metanserien, kolväteserien, där de olika föreningarnas formler äro Cn Ü2n+2 (metan, etan, propån etc.). Metatablett, se Metaldehyd. Meteorer, fasta, av olika ämnen sammansatta kroppar, som från världsrymden intränga med stor hastighet i jordens atmosfär och på grund av friktion mot luftpartiklar upphettas starkt, lysa och oftast förgasas, innan de nå jordytan (»stjärnfall»). De meteorer, som nå jordytan, vanligen små klumpar om några kg, kallas meteoriter.