Medélproportional — 101 — Meridiansnitt avvikelse), o, är ett statistiskt begrepp, definierat av C 2 = 2(xi —M)2 — , där M är medelvär-n det av n st. statistiska data Xi (i = l, 2, ...n). 2’ betecknar summa. Medélproportional (eller geometriskt medium) till två storheter a och b definieras av ekvationen a x x~ b Medelsoltid, den ortstid som rättar sig efter en tänkt sol, medelsolen, som beskriver en årsbana i himmelsekvatorn med jämn hastighet och vid vårdagjämnings-punkterna sammanfaller med den sanna solen. Den sanna solen däremot bestämmer sann soltid. Medelvärde. Aritmetiskt medelvärde (medeltalet) till ett antal storheter är deras summa, dividerad med deras antal. Geometriskt medelvärde är n :te roten ur storheternas produkt, om antalet storheter är n. Harmoniskt medelvärde är inverterade värdet av aritmetiska medelvärdet av storheternas inverterade värden. Ex.: Om c är harmoniskt medium till a och b, så är 2 ab 2 11 c-----, eller —=—r=. a + b c a b Median, en rät linje, som sammanbinder en vinkelspets i en triangel med motstående sidas mittpunkt. Medianen delar alltså en triangelsida mitt itu. I statistiken betyder median det värde på den oberoende variabeln x, där 50 % av totalfrekvensen ligger över, 50 % under x. Medium, 1) det ämne i vilket en fysikalisk företeelse, t. ex. en rörelse, sker. Ljudet måste ha ett medium för att kunna fortplanta sig, medan ljuset går lättast genom tomrummet, vakuum; 2) medelvärde. Medsols, negativ rotationsled, med urvisaren. Meg (mega), förstavelse med betydelsen 1.000.000 i måttbestämningar, t. ex. 1 megohm -1 million ohm. Mekanik, läran om kroppars jämvikt och rörelse. Mekaniken indelas i statik och dynamik, vilken senare indelas i kinematik och kinetik. Se Relativitetslära. Mekaniska värmeteorien, uppfattningen att kroppars värme beror av smådelarnas rörelser. Mekanisk värmeekvivalent: 1 kilokalori (kcal) = 427 kilopondmeter (kpm). För korthets skull betecknas talet 427 som värmeekvivalent. Melass är moderluten, som återstår, sedan »råsockret» vid sockerframställning bringats att kristallisera. Melass användes som kreatursfoder. Membrum, plur. Membra, led i en ekvation, dvs. uttrycket som står på ena sidan om likhetstecknet. Mendelejevs schema, se Periodiska systemet. Menisk, 1. konkavkonvex lins; 2. den matematiska plana figur axelsnittet av 1. alstrar; 3. den buktiga vätskeytan i ett kapillärrör. Mensur, mätglas. Mentol, en starkt luktande, mättad terpenalkohol, som utgör huvudbeståndsdelen i pepparmyntolja. Mercerisering, behandling av cellulosa (bomull) med baser (natron-lut), varigenom den får en om silke påminnande glans. Meridian, cirkel-(eller rättare ellips-) båge från pol till pol. Orter som ligga på samma meridian ha samma tid. M. är också benämning för storcirkeln genom himmels-polerna och zenit. Meridiansnitt, huvudsnitt, ett plant, genom huvudaxeln gående snitt genom en spegel eller lins.