Nesslers reagens — 115 — Nickelin Nesslers reagens, känsligt reagens på ammoniak, vilket utgöres av en alkalisk lösning av kaliumjodid och kvicksilverjodid; ger med ammoniak en brungul fällning. Netto, en varas pris eller vikt, sedan vissa avdrag gjorts. Neutral (kropp), i el.-läran om en kropp utan laddning. Neutralisation, väte- och hydroxyl-jonernas förening med varandra till odissocierat vatten. Man kan alltså neutralisera en syra med en bas och tvärt om. Därvid utvecklas värme; se följ. Neutralisationsvärme, det värme som alstras, när en bas och en syra neutralisera varandra: H+ + OH- = H2O + 13,7 kcal. (H betyder 1 g-ekvivalent väte = 1 g, OH betyder 1 g-ekvivalent hydroxyl = 17 g). Neutralsalter, salter i vilka väte eller hydroxyl icke förekommer. Syrans vätejoner äro fullständigt ersatta med metall, t. ex. i natriumkarbo-nat, Na2COs. Motsatser äro sura salter, som innehålla väte, t. ex. natriumbikarbonat, NaHCOs, och basiska salter, innehållande OH-gruppen, t .ex. basiskt aluminiumacetat (CH3COO)2A1OH. Sura salter benämnas numera ofta me-tall-väte-salter, basiska kallas hydroxisalter. Neutretto, Y°, oladdad yukawa-partikel, se Meson. Neutrino, en hypotetisk partikel med elektronens massa men utan laddning, som uppstår vid meso-nens radioaktiva sönderfall. Neutron, Jn> oladdad partikel med massan 1 (noggrannare: 1,008945). Den torde vara sammansatt av en proton och en elektron. Neutroner ingå i alla atomkärnor utom det vanliga vätets. De erhållas t. ex. ur pulveriserat beryllium som blandats med radon eller bombarderas med deutoner i en cyklo-tron. Newton (n), kraftenhet i »giorgi-1 systemet» = x— kp. Se Måttsys--7,O1 tem. Newtons binomialteorem, se Bino-mialteoremet. Newtons fundamentalförsök. Ljusets färgspridning var känd före Newton. Hans fundamentalförsök bestodo i att på en skärm uppfånga ett spektrum, att visa, att enfärgat ljus icke sprides och att spektralfärgerna tillsammans ge intryck av vitt. Härmed bevisade Newton, att färgerna äro en egenskap hos ljuset, icke hos det brytande prismat, som man tidigare trott. Newtons färgringar, interferensfe-nomen som inträffar, när ljuset passerar eller reflekteras av ett par glasskivor, av vilka den ena med en sfärisk yta vilar på den andra, som är plan eller buktad annorlunda. Fasdifferensen mellan de utgående strålar som reflekterats mot luftmellanrummet och mot det undre glaset växlar med bredden på luftmellanrummet. Härav blir följden, att dessa strålar omväxlande förstärka och försvaga varandra. Eftersom strålar av olika våglängd därvid förhålla sig olika, uppstå färgade ringar i vitt ljus, medan mono-kromatiskt ljus ger omväxlande mörka och ljusa ringar. Newtons gravitationslag. Se Gravi-tionslagen. Ni, nickels atomtecken. Nickel, metalliskt, järn närstående, svagt magnetiskt grundämne. Atomtecken Ni, atomnummer 28, atomvikt 58,69. Nickelin, legering av 54 % koppar, 26 % nickel och 20 % zink. Spec. motståndet tämligen oberoende av temperaturen.