N ickelf öreningar — 116 — Nominella värdet Nickelföreningar äro 2- eller 3-vär-da. Nickelhydroxid Ni(OH)2 användes i nifeackumulatorn, nic-kelammoniumsulfat, Ni(H4N)2(SO4)2 + 6H2O vid förnickling. Nicolprisma (förk. nicol), kalkspat-kristall, som kluvits utefter ett diagonalsnitt, varefter delarna hopkittats med kanadabalsam. Prismat delar upp naturligt ljus i ordinära och extraordinära strålar, som båda äro polariserade. Apparaten användes för framställning och undersökning av polariserat ljus. Nifeackumulator, se Ackumulator. Nikotin, alkaloid av sammansättningen C10H14N2, en mycket giftig, färglös, starkt luktande olja som extraheras ur tobak; har mycket stor användning som växt-skyddsmedel. Nikrom, en motståndsmetallegering, innehållande huvudsakligen nickel, krom och järn. Benämnes även kromnickel. Nimbostratus (nbst), låga, mörka, formlösa regnmoln . Nimbus (nb), formlösa regnmoln, C 2.000 m över marken. Niobium eller niob, sällsynt metalliskt grundämne. Atomtecken Nb, atomnummer 41, atomvikt 92,91. Nitrat, salpetersyrans salter, innehålla den envärda negativa jonen no3-. Nitrider, metall-kväve-föreningar. Nitriter, salter av salpetersyrlighet (HNO2). Nitrobensol, CeHg • NO2, en ljusgul, giftig vätska, varav anilin fram-ställes; användes även vid dynamitfabrikationen. Nitrocellulosa, cellulosanitrater, fås genom salpetersyras och svavelsyras verkan på bomull (kollo-dium, bomullskrut etc.). Nitroföreningar, organiska föreningar innehållande nitrogruppen NO2, exempelvis nitrobensol, se ovan. Nitroglycerin, salpetersyrans glyce-rinester, CaHsfNOsja, som är explosiv. Blandat med kollodium-bomull, kolpulver, kiselgur ger nitroglycerin upphov till olika slag av dynamit. Nitros, lösning av kväveoxider i svavelsyra. Nitrosylsvavelsyra, HNOSO4, bildar i blykamrarna vid svavelsyretill-verkningen s. k. blykammarkris-taller, om det tillförda vattnet är otillräckligt. Nitrösa gaser, gasformiga kväveföreningar, oftast i blandning. Sådana förekomma vid framställning av svavelsyra enligt blykam-marmetoden, nämligen kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NO) och gasformig salpetersyra (HNO3). Nod, stillastående punkt i en stående våg; noden är alltså belägen mellan två svängningsbukar. Nolledare, ej strömförande ledning i ett elektriskt nät. Nollmeridianen, greenwichmeridia-nen. Nollmetod. Fys. Vid N. ändrar man en viss storhet, tills ett i anordningen ingående, känsligt instrument visar noll. Jfr Wheatstones brygga. Nollpunkt. Matem. En funktion är ibland lika med noll för ett eller flera x-värden. Det innebär, att kurvan skär x-axeln i motsvarande punkter. Fys. Absoluta nollpunkten = utgångspunkten (—273° C ung.) för Kelvinskalan. I elektrotekniken menas med N. en punkt i ett el. ledningssystem, som under drift behåller spänningen 0. Nollställe, matem. = nollpunkt. Nomenklatur, se Kemisk nomenklatur, sid. 188. Nominella värdet, det belopp, som står angivet på ett värdepapper (obligation, aktie etc.).