Oxibärnstensyra — 123 — Oändlig serie Oxibärnstensyra, äppelsyra, CH(OH)COOH CH2COOH Äppelsyrans salter kallas malat. Oxicellulosa, med oxidationsmedel behandlad cellulosa. Oxid, förening som uppstår då ett ämne reagerar med syre. Vatten t. ex. är vätets oxid, H2O. Finnas flera oxider av ett och samma grundämne eller en och samma radikal, benämnas de efter antalet O-atomer: mono-, di-, tri- etc. -oxid. Oxidation, 1) syrsättning, förbränning, förenande med syre. 2) I vidare bemärkelse avgivande av elektroner oavsett om det sker till syreatomer eller ej. Härvid ökas valensen och jonladdningen. Oxidationsmedel, kemikalier som kunna avge syre och användas för oxidation, såsom väteperoxid (H2O2), brunsten (MnO2), kali-umpermanganat (KMnO*), konc. salpetersyra (HNO3), natrium-bikromat (Na2Cr2O7), hypoklori-ter (-CIO). I vidare bemärkelse menas med oxidationsmedel ett ämne som kan avge elektronega-tiva atomer, t. ex. klor, eller ur en förening borttaga elektroposi-tiva (väte eller metall). Oxiderivat, org. förening som uppkommer genom substitution av väteatomer med hydroxidgrupper, OH. Oxidoreduktionssystem, se redox-system. Oxidul. Om ett ämne ger flera oxider, kallas den syrefattigaste för O. Se Kemisk nomenklatur, -ul, sid. 189. Oxinaftalin, naftol, C10H7OH; viktigt utgångsmaterial för organiska färgämnen. Oxipropionsyra, propionsyra, vari en H-atom ersatts av en OH-grupp. Förekommer i två struk- turisomera former, varav endast den ena, a-formen (= mjölksyra), har betydelse. Oxisyror, grupp av organiska syror, som utom COOH även innehålla en hydroxylgrupp, OH. Ex.: mjölksyra, CH3CH(OH)COOH. Oxygenium, latinska namnet på syre. Oxygenol, 3%-ig vätesuperoxidlös-ning (H2O2). Ozon, aktiv syreform, O3. Användes som desinfektions- och blekmedel m. m. Oändligheten. Matem.: Om en positiv storhet växer, så att den förr eller senare överskrider varje uppgivet positivt värde, hur stort detta än är, säges den »tendera mot pos. oändligheten, +00». Är storheten negativ och förr eller senare blir mindre än varje uppgivet negativt värde, hur lågt detta än ligger, säges den »tendera mot neg. oändligheten, ». Positiva och negativa oändligheten tänkas sammanfalla; skillnaden är att »tenderandet» tänkes ske i förra fallet utefter pos. talserien (tallinjen), i senare fallet utefter neg. talserien (tallinjen). Uttrycket »oändlig storhet» är oegentligt. Man kan ej säga att en storhet är oändlig, eftersom 00 ligger utanför varje åtkomligt och ändligt tal. lim — =00 be- 1 tecknar att bråket-" kan fås att bli så stort som helst, blott x väl- 1 jes tillräckligt litet. Jfr lim ~ = 0. X->oo Oändlig serie, följd av storheter, vars antal växer över varje gräns. Ex.: a) 1+2 + 3+ ................°° c) 1 + + 3 + .............00 b) 1+W+H ...................00 d) 1 — 1 + 1 — 1 + 1 — 1+ .... 00