Plan — 131 — Pol Plan, geom. (odefinierbart men fullt bestämt) grundbegrepp. Axiom som beröra planet äro: 1) tre punkter, som ej ligga i rät linje, bestämma entydigt ett plan; 2) den räta linje, som bestämmes av två godtyckliga punkter i ett plan, ligger till hela sin utsträckning i planet; 3) om två plan träffas i en punkt, träffas de i flera. Plancks konstant, h, är en propor-tionalitetsfaktor som anger hur strålningskvantum beror av sväng-ningstalet: E = hv. Om E uttryc-kes i erg, blir h = 6,55 • 10'27. (v = frekvensen). E kallas också »verkningskvantum». Se även Foton. Planetariska enheter, astronomiska enheter; längd: jordens medelavstånd till solen; massa: solens + jordens massa; tid: 1 stjärnår (jordens sideriska omloppstid). Plangitter, plant transmissions- eller reflexionsgitter i motsats till konkavgitter. Planimetri, matem, viss gren av den räknemässiga plana geometrien för beräkning av plana figurers sträckor och ytor (men i allmänhet ej vinklar). Plankonkav lins, konkav lins, vars ena begränsningsyta är plan. Plankonvex lins, konvex lins, vars ena begränsningsyta är plan. Plastic(s), kollektivbegrepp för konstmassor. Platina, ädelmetall, grundämne, atomtecken Pt, atomnummer 78, atomvikt 195,23. Viktigaste förening: platinaklorid PtCh. Platinametaller, sex metalliska grundämnen, som stå varandra nära i kemiskt och fysiskt avseende : rutenium, rodium, palla-dium; osmium, iridium, platina. Platinit, nickelstållegering med ca 46 % Ni; har samma termiska utvidgningskoefficient som Pt och glas och kan därför ersätta den dyrbara platinatråden vid in-smältning av elektriska ledningstrådar i glas. Platonska kropparna, regelbundna polyedrar. Plexiglas, handelsterm för ett glaslik-nande konstharts (fås ur estrar till akrylsyra, CH2 : CH • COOH), varav tillverkas laboratorie- och hushållskärl m. m. Plumbum, latinska namnet på bly. Plus (av lat.: mera), matem., »ökat med»; fys., en strömkällas positiva pol eller den för positiva polen avsedda anslutningsklämman av ett elektriskt instrument. Plutonium, »transurant» grundämne med atomnumret 94, atomtecken Pu. Fem isotoper med masstal varierande från 238 till 242 äro (1947) kända. Pu kan artificiellt framställas från uran (29®U) via neptunium, (2<5|Np*), (se d. o.), under medverkan av deutoner och neutroner, eller ur2^ Np* under fi -emission. Troligen bildas en plutoniumisotop,2|9 Pu, i naturen, nämligen i pechblände, dock endast 1 del på 1014 delar pechblände. Plåster, blysalt av fettsyror. Po, poloniums atomtecken. Poissons lag (för adiabatisk till-ståndsändring hos en gas) : pvk-en konstant, där p är trycket, v volymen och k = förhållandet mellan gasens spec. värme vid konstant tryck och vid konstant volym. Pol. Positiv och negativ pol äro de punkter i en elektrisk strömkrets, där ström uttages resp, införes. Användes också stundom med därvid omkastad betydelse om en elektrisk apparats anslutningspo-ler. Se f. ö. Magnetism. — Matem. 1) Den fixa utgångspunkten för