Proppreostat — 137 — Prouts hypotes två obenämnda storheter (tal) är kvoten mellan dem. Om fyra storheter a, b, c, d, stå i en sådan relation, att a-.b-c.d (a förhåller sig till b som c till d), sägas de bilda en analogi; d kallas 4:e proportionalen till a, b, c. Äro b och c lika, fås a: b — b: d, och d säges vara 3:e proportionalen till a och b. Medelproportionalen x till två storheter, a och b, bestämmes av ekv. a: x - x: b ‘ x = ±y ab. I två grupper av storheter yi, y2, ys,. .. och Xi, X2, Xa, .... säges y vara direkt proportionell med x, om för varje lika indicerat par (yi, *i) gäller yi : Xi - en konstant = k, dvs. 5'i _ y? - _k Xi X? Xg eller korteligen y~kx. — Om däremot yi xi-k, säges y vara omvänt proportionell mot x, dvs. k y-~ J k kallas proportionalitets-faktor. Så är vid gemensam bas (b) men varierande höjd (x) en rektangelyta (y) direkt proportionell med x. y-b x. Proppreostat, elektrisk motstånds-låda med ett antal motståndseta-longer, vilka kunna kombineras efter behov. Propyl, atomgrupp, C3H7. Propyl-alkohol, C3H7OH, ingår i finkelolja. Protaktinium, till aktiniumserien hörande radioaktivt grundämne, atomtecken Pa, atomnummer 91, atomvikt omkr. 231. Protaminer, enkla äggviteämnen med basisk reaktion, vanliga i cellkärnan. Proteider, (förr endast sammansatta) proteinämnen, äggviteämnen. Förutom kol, väte och syre innehålla proteiderna alltid kvä ve, ofta svavel, ibland fosfor och andra grundämnen. Enkla äggviteämnen äro uppbyggda uteslutande av aminosyror, sammansatta dessutom av nukleinsyror, kolhydrat, färgämnen eller fosforsyra. Enkla proteider Albuminer Histoner Globuliner Protaminer Prolaminer Skleroproteider S pjälkning sprodukter Albumoser, peptoner, polypeptider Sammansatta proteider Nukleoproteider Glykoproteider Kromoproteider Fosfoproteider Proteinämnen, äggviteämnen. Proteoser och peptoner erhållas i blandning vid proteiners delvisa hydrolys. Se f. ö. Albumoser. Protider, detsamma som proteider. Protolys, vätejonens hydratisering till hydroniumjon (enl. Brönsted), t. ex. HC1 + H2O —+H3O+1 +CF1. Proton, vätekärna, p, } H, elementarpartikel med 1 positiv elemen-tarladdning och massan ungefär 1, om syreatomens massa är 16. Varje atomkärna innehåller lika många protoner som ämnets nummer i periodiska systemet anger. En proton kan uppstå ur en neutron, som därvid avger en elektron (jämte strålning) : n—>p + e" (+y). Protoner kunna användas som projektiler vid grundämnes-omvandling, ex. |Li ■+1H—>"|Be + y (litium blir beryllium). Snabba protoner kunna framställas i cyk-lotron ur vätgas. — Atomkärnor uppbyggas av protoner och neutroner. Prototyp (urtyp), bl. a. likare för måttenheter. Prouts hypotes (efter William Prout, eng. läkare, t 1850), Teorien att alla grundämnen äro uppbyggda av väte.