p/s — 138 — Racemisk p/s, förkortningstecken för »perioder per sekund». Psykrometer, hygrometer som består av tvenne termometrar, den ena torr, den andra fuktig. Den senare visar på grund av vatten-avdunstningen lägre temperatur än den torra. Skillnaden är beroende av luftens fuktighetsgrad. Pt, platinas atomtecken. Ptolemeiska satsen. I en (i en cirkel) inskrivbar fyrhörning är produkten av diagonalerna lika med summan av produkterna av motstående sidor. Pu, plutoniums atomtecken, se Plutonium. Pulserande säges en likström vara, om strömstyrkan varierar periodiskt, t. ex. såsom vid likriktning av växelström. Purinämnen, kvävehaltiga organiska ämnen som utgöra derivat av purin, C5N4H4, ett sex-fem-ledat heterocykliskt ämne. Koffein, teo-bromin och urinsyra äro purinämnen. Pyknometer, vanligen liten glaskolv med noggrant inslipad genomborrad propp för bestämning av vätske- och pulverformiga kroppars volym och täthet. Pyramid, kropp som begränsas av en mångsiding, som är basyta, samt av lika många trianglar som basytan har sidor. De triangulära sidoytorna råkas alla i pyramidens spets. Basen kan vara oregelbunden och trianglarna sinsemellan olika. Rät (eller rak) är pyramiden, om basytan har ett centrum och höjden råkar denna mittpunkt, regelbunden om basytan dessutom är reguljär. Pyra-Bh midvolym , där B = basytan, h = höjden. Pyrheliometer, apparat för mätning av (särskilt solens) strålningsin- tensitet på grundval av värmeverkan. Pyridin, i bl. a. stenkolstjära förekommande heterocyklisk förening (ringsystem med en N-atom) ; användes bl. a. för denaturering av sprit. Pyroforer, ämnen som i ytterst finfördelat tillstånd självantändas i luft, t. ex. järn och vissa legeringar såsom cerjärn och kvick-silvercerium. Pyrogallol, trioxibensol, CsH3(OH)3, användes som reduktionsmedel. Pyrolusit, viktigt manganmineral, mangandioxid, MnOa. Pyrometer, apparat för mätning av högre temperaturer. Pyrosvavelsyra, H2S2O7. Pytågoras’ sats. I en plan rätvinklig triangel är kvadraten på hypo-tenusan = summan av kvadraterna på kateterna. Satsen var känd troligen redan före Pytagoras’ tid. (Han föddes omkr. 580 f. Kr.). Q, internationellt förkortningstecken för värmemängd och elek-tricitetsmängd. Quinta essentia, det femte elementet, de vises sten, alkemisternas namn på det okända ämne, som skulle möjliggöra guldtillverkning (»kvintessens»). (De fyra kända elementen voro jord, vatten, luft och eld.) R, fys., beteckning för »réaumur-grad», för »gaskonstanten» och för elektriskt motstånd; matem., beteckning för cirkelradie m. m. Ra, radiums atomtecken. Racemisk, optiskt inaktiv, dvs. som icke vrider polariserat ljus. Molekyler, som innehålla någon osymmetrisk kolatom, vrida ljuset. Om antalet höger- och vänstervridande molekyler (av samma ämne) är lika stort, är ämnet racemiskt.