Relativ brytningsindex — 144 — Resonans vitationsfält (ex. jordens tyngdkraftfält) kan med lika rätt utbytas mot ett accelerationsfält, dvs. de tröghetskrafter, som göra sig gällande, om referenssystemet i stället för att vara i vila i förhållande till gravitationsfältet rör sig med motsvarande likformigt accelererad rörelse i ett gravitationsfritt fält i universum, om den likformiga accelerationen hänföres till den avlägsna fixstjärnevärlden. Det är med andra ord lika omöjligt att konstatera en absolut acceleration som en absolut rörelse, ett absolut rum och en absolut tid. 6. Ljuset äger vikt och tyngd liksom energistrålning och energi överhuvud taget. En ljusstråle påverkas (böjes) av ett gravitationsfält principiellt på samma sätt som en slungad sten, som påverkas av jorden. Varje (vilande) massa M har en ener-giekvivalent E och omvänt enligt relationen E = M-c2 (E i erg, M i g, c = ljusets vakuumhastighet, ungefär 3 • 1010 cm/s). 7. Det fyrdimensionella rum-tid-kontinuets geometriska struktur i gravitationsfält kan restlöst förklara gravitationsfältet självt. Den vanliga euklidesgeometri-en kan ej helt användas i ett gravitationsfält och följaktligen ej strängt på någon del av universum. Under idealiserade förutsättningar och på mindre områden är dock euklidesgeome-trien tillämplig. Euklidesgeo-metriens sanning från rent ab-strakt-logiskt-deduktiv synpunkt beröres dock ej alls av frågan hurudan världens fysikaliska struktur är beskaffad. Relativitetsläran är tack vare flera lysande astronomiskt- och fysiskt-experimentella bekräf telser erkänd av vetenskapen. Relativ brytningsindex, förhållandet mellan sinus för infallsvinkeln och sinus för brytningsvinkeln, när ljuset går från ett medium till ett annat. Om det förra mediet har absolut brytningsindex Hi och det senare index n2, blir , . relativa brytnings exponenten— (Absolut brytningsindex avser övergång från vakuum.) Reluktans, fys., magnetiskt motstånd. Relä, varje i en elektrisk strömkrets inkopplat organ, som påverkar strömmen i andra kretsar, om ändring sker i reläet. Reläer finnas av många slag: elektromagnetiska, elektrodynamiska, ter-miska, elektronrörsreläer m. fl. Remanent, kvardröjande, t. ex. om den svaga magnetism som blir kvar i en elektromagnet, sedan strömmen brutits. Renium, metalliskt, manganbefryn-dat grundämne. Atomtecken Re, atomnummer 75, atomvikt 186,31. Mycket sällsynt. Reostat, vanligen stegvis reglerbart motstånd. Se Proppreostat. Repellera, bortstöta. Repulsion, bortstötande; motsats till attraktion. Resistans, det ordinära elektriska motståndet, det enda man har att räkna med vid likström. Jfr Växelströmsmotstånd. Resolvent, hjälpekvation vid lösning av algebraiska ekvationer. Resonans. Av två svängande system, A och B, kan det ena lätt bringas i medsvängningar under inflytande av impulser från det andra, om A :s och B :s egenfrekvenser överensstämma eller mycket nära överensstämma. Om de två systemen var för sig självständigt igångsatts, råder också resonans (medsvängning, sam