Röstning — 146 — Rum. Röstning av malmer sker genom upphettning utan smältning, varigenom dels icke önskvärda beståndsdelar (vatten, kolsyra, svaveldioxid m. m.) bortdrivas, dels malmen uppluckras. Rot. Matem.: 1. Varje storhet, som satisfierar en given ekvation, kallas ekvationens R. — 2. Med n:e roten ur en given storhet a menas varje (reell eller icke-reell) storhet, som höjd till n :e digniteten ger a. n a = b betyder, att bn — a. — En dylik rot har n värden, varav högst två kunna vara reella. Är a > 0, finns det två reella rötter för n jämnt, och en reell rot för n udda. (Ex.: 4 V^16 har de reella värdena ± 2, 5 _ men V^32 har endast ett reellt värde, nämligen 2.) Är a<Z 0, existerar för n jämnt ingen reell rot och för n udda endast en reell 6 __________________ rot. (Ex.: — 64 har 6 kom- plexa rötter men ingen reell; 7 W —2 har endast en reell rot, L nämligen — |/ 2.) Bokstaven n är rotindex, tecknet rottecken (rotmärke). Enkelt rottecken avser den reella roten, om någon sådan finnes; finns två reella rötter, avses med enkelt rottecken den 3___________________________ positiva roten. (Ex.: ]/ 125 = 5, P 729 = 27 och — 16 är orimlig). — Utsättes ej rotindex, avses n = 2, och roten kallas kvadratrot. Specialfallet a = 0 leder alltid till endast roten 0. Rotation. Matem.: en kurvas (linjes), en ytas eller en kropps vrid-ning ett eller flera varv kring en fast, rätlinig axel, rotationsaxeln. — Mekaniken avser med R. vanligen en materiell kropps rörelse kring en dylik axel. Begreppet modifieras något i astronomien. Jordens rotation kring sin axel t. ex. är R. kring en i världsrummet rörlig axel med appr. oförändrad riktning. Rotationshastighet. Varje punkt hos ett kring en fast, rätlinig axel roterande system har en viss R. eller omloppshastighet = antalet varv per minut, eller = måttet (vanligen i radianer) på den vinkel, som punktens vinkelräta avstånd till axeln överfar på 1 sekund. Rotationskropp: den kropp, som alstras (genereras), om en plan kurva vrider sig ett varv kring en rätlinig axel i kurvans plan. Rotationsyta: den yta, som alstras (genereras), om en plan kurva vrider sig ett varv kring en rätlinig axel i kurvans plan. Rotindex, Rotmärke, se Rot. Rotor, den roterande delen hos en el-likströms- eller växelströms-dynamo (generator eller motor). Rottecken, se Rot. Rowlandsgitter, av fysikern Row-land konstruerade, synnerligen noggranna reflexionsgitter (ritsa-de konkavcylindriska speglar av silver). Ru, ruteniums atomtecken. Rubidium, alkalimetall, atomtecken Rb, atomnr 37, atomvikt 85,45. Rubin, korund, som i naturen färgats av små mängder av andra oxider, varigenom den röda ko-rundvarianten uppkommit. Ruhmkorffs rulle = Gnistinduktor, se d. o. Rum som matematiskt-geometriskt begrepp är totaliteten av punkter, räta och krökta linjer, plan och ytor etc. I det för den sinnliga rumsåskådningen tillgängliga R.