Rutenium — 147 — Räknesticka krävas tre koordinater för att bestämma en punkt. Detta kallas det tredimensionella rummet. Såväl matematiken som fysiken och filosofien använder föreställningen n-dimensionellt R., där en punkt bestämmes av n st. koordinater. Rutenium, till platinagruppen hörande metall, atomtecken Ru, atomnr 44, atomvikt 101,7. Rutherford-Bohrs atommodell, se Atommodell. Rydbergskonstanten. Den svenske fysikern Janne Rydberg har uppställt följande formel för spek-trallinjerna (jfr Balmers formel) : P = —1 m — T n där v = en linjes frekvens eller svängningstal; c = ljushastigheten i vakuum; A = den mot frekvensen svarande våglängden; Tm och Tns. k. »spektralter-R mer», där Tn~-^y (n ett helt, positivt tal och k ett vanligen mycket litet decimalbråk, som fått namnet •»Rydberg skorrektion'».') I den ovan angivna formeln är R ett konstant tal, som fått namnet Rydbergskonstanten. R. har utomordentlig betydelse både atomteo-retiskt och praktiskt-experimen-tellt. Den kan beräknas teoretiskt med utgångspunkt från Bohrs atomteori och blir då R = —- 103300 cgs-enheter, där m och e äro resp, elektronens massa och laddning, h Plancks konstant och c vakuumljushastigheten, allt i cgs-mått. Rydbergs serieformel, se för eg. O. Rymdgeometri, läran om och beräkning av geometriska storheter i rummet (punkter, linjer, kurvor, plan, krökta ytor och kroppar). Rymdgitter, den regelbundna grupperingen av atomerna i en kristall (atomgitter, kristallgitter); ha stor betydelse inom röntgenanalysen. Jfr Braggs relation. Rymdmått. Se Metersystemet och Måttsystem. Rymdvinkel, den del av rymden, som begränsas av en kons åt ena hållet oändligt utdragna genera-triser. Närmare bestämt definieras en rymdvinkel kvantitativt sålunda. Med en punkt P som centrum konstrueras ett klot med radien 1 längdenhet. Varje sluten kontur K på klotets yta kan betraktas som skärning mellan klotet och en kon med P till spets. Varje punkt Q på K sammanbin-des med P. Därmed är den tänkta konmanteln konstruerad. Som mätetal för rymdvinkeln, som svarar mot K, tas ytmåttet av den innanför K belägna arean. Hela rymdens rymdvinkel är alltså An ett halvklots yta upptar från centrum sett rymdvinkeln 2?r etc. Räckvidd, den sträcka som en elementarpartikel (a -, //-part., proton, neutron osv.) på grund av sin hastighet kan passera genom ett medium, företrädesvis luft. Sålunda har en a-partikel från uran räckvidden 2,53 cm, från radium 3,21 cm. Räkneord äro alla ord, som beteckna tal, dvs. antal, ordningstal, mätetal etc. Ex.: sju, sjunde, sjufal-dig, fjärdedel, tjog, dussin, million etc. Räknerör eller Räknekammare, se Geiger-Müllers R. Räknesticka, mekanisk anordning för underlättande av räkneoperationer. Detta räkneverktyg ger i regel endast approximativa resultat. I den vanligaste formen utgör R. en fast linjal med ett ur