Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skenbart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skenbart motstånd
— 155 —
Sockerarter
Skenbart motstånd = impedans.
Skenbild vid linser och speglar,
virtuell bild; åstadkommes av
diver-genta strålar och kan icke
uppfångas på en skärm; motsats:
verklig bild.
Skepp, avlångt litet porslinskärl som
kan inskjutas i ett glasrör, t. ex.
för reduktion av kopparoxid med
vätgas.
Skiffer, bergart av skivig struktur,
t. ex. lerskiffer, alunskiffer.
Skioptikon, projektionsapparat för
genomlysta bilder, s. k. diapositiv.
Se vidare Projektionsapparat.
Skjuvning uppträder, då en
skärning av ett material påverkas av
en kraft, som söker förskjuta
skärningsytan i dess eget plan.
Skleroproteider, albuminoider,
enkla äggviteämnen som ingå i
elastiska vävnader, bindväv, horn och
ben, nämligen elastin, keratin och
kollagen. De äro olösliga i de
flesta lösningsmedel.
Skock, äldre stycketal = 60 st.
Skruvlinje (Helix), se Skruvyta.
Skruvregeln, regel som anger
förhållandet mellan riktningarna av
en elström och de av densamma
alstrade magnetiska kraftlinjerna
med hjälp av en högergängad
skruv. S. säger att om man
tänker sig en högergängad skruv
gängad in i strömmens riktning,
anger skruvens vridning
riktningen av de magnetiska
kraftlinjerna.
Skruvyta alstras, om en mot en
axel vinkelrät rät linje
(genera-tris) vrider sig med konstant
hastighet kring axeln och samtidigt
förskjutes med konstant hastighet
i axelns riktning. Varje punkt på
den roterande linjen beskriver en
skruvlinje.
Skyddskolloid, kolloidalt ämne som
liksom en hinna omsluter
partiklarna i en kolloidlösning och
hindrar dem att baka ihop sig.
Som skyddskolloider fungera ofta
tvål, såpa, lim.
Slaglod, se Hårdlod.
Slig, finpulvriserad anrikad malm.
Släckt kalk, kalciumhydroxid,
Ca(OH)2.
Sm, samariums atomtecken.
Smältpunkt, den temperatur, vid
vilken ett fast ämne smälter.
Smältpunkt är i regel detsamma
som fryspunkt och stelningspunkt.
Smältpunkten ändras vid
förändring av trycket. Vid höjning
av trycket höjes smältpunkten:
smältningen försvåras, stelningen
underlättas. Beträffande vatten är
förhållandet omvänt.
Smältvärme, den värmemängd i cal
som erfordras för smältning av
1 g av ämnet utan
temperaturhöjning. Samma värmemängd
fri-göres åter vid stelningen.
Smält-värmet är olika för skilda ämnen.
S-märke, ett inom en cirkel anbragt
S, som utvisar att materialet eller
apparaten är godkänd av Svenska
Elektriska
Materielkontrollanstälten (SEMKO).
Smörsyra, C3H7COOH, fettsyra som
bildas, då smör härsknar.
Sn, atomtecken för tenn (stannum).
Snabbstål, verktygsstål,
innehållande ca 0,7 % C, 4 % Cr, 18 % W
och 1 % V samt ofta Co och Mo.
— S. besitter stor hårdhet även
vid höga temperaturer. En annan
benämning är rapidstål.
Snällod, mjuklod; lättsmält
lödmetall, som i huvudsak består av
tenn.
Sockerarter, vattenlösliga
kolhydrater med söt smak. Enkla S.
(monosackarider), ex. glykos eller
druvsocker, CbHi2Ob; fruktos eller
fruktsocker, som har samma proc,
sammansättning som glykos men
annan molekylbyggnad; galaktos.
Sammansatta S. (sockerliknande
polysackarider) bestå av ett antal
enkla S. Mest bekant är rörsocker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 00:16:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppsimfk/0155.html