Stämgaffel — 162 — Substituent Stämgaffel, U-formigt böjd stålstav, som vid anslag ger en bestämd ton. Normaltonstämgaffeln (a1) ger 435 svängningar pr sekund. Stärkelse är ett i hög grad polyme-riserat ämne där den proc, sammansättningen anges av CsHioOa och molekylvikten av (CeHioOs)», där n är ofantligt stort (ca 3.000). Stärkelsemolekylen är en komplicerad kedja av glykosrester. S. bildas av växters gröna delar under solljusets inverkan (kolsyre-assimilationen). S. övergår vid upphettning eller behandling med syror m. m. till dextrin. Som reagens på S. användes jod, som färgar en stärkelselösning intensivt blå. Stökiometri, läran om volyms- och viktsproportionerna vid kemiska reaktioner. De stökiomefriska lagarna: I. Totala vikten av ämnen som deltaga i en reaktion är oföränderlig. II. En kemisk förening har konstanta viktsproportioner av grundämnen. III. ”De multipla proportionerna.” Om två element kunna ge upphov till flera föreningar, förhålla sig de olika viktsmängder av det ena ämnet, vilka förenats med 1 viktsenhet av det andra ämnet, som små hela tal. Stömingscentrum, det ställe varifrån en våg utgår. Enligt Huy-gens blir varje punkt, som råkas av en våg, ett nytt störningscen-trum, som i ett homogent medium utsänder ringformiga eller sfäriska vågor. Stöt. Fys. Om två kroppar som ha olika hastighet sammanträffa, uppkommer S. Därvid uppträder en momentan (se d. o.) kraft. Ju hårdare kropparna äro dess större blir stötkraften. Vid oelastisk stöt upphöra stötkrafterna, sedan bå da kropparna erhållit gemensam hastighet. Vid elastisk stöt utjämnas de först uppträdande deformationerna, och energiförlusten blir 0. Vid stela kroppar blir stötkraften K oändligt stor, men jKdt blir ändå fullt bestämd och lika med den ena kroppens förändring av rörelsemängden. Den andra kroppen undergår samma ändring av sin rörelsemängd men åt motsatt håll. Totala rörelse-mängdsförändringen blir 0. Vid fysikaliska kroppars sammanstötning får ändringen av rörelsemängden och av energimängden värden, som ligga mellan de för elastiska och oelastiska kroppar gällande. Stötjonisation. En elektron, jon e. d. partikel med stor rörelseenergi sliter lätt loss en elektron ur en atom eller molekyl vid kollision eller när den störtar emot elektrodens yta. Den splittrade atomen har då blivit en positiv jon, den är stötjoniserad. Subjektiv förstoring, vid Kikare, Lupp, Mikroskop etc., se dessa ord. S. kallas också Vinkelförstoring, se d. o. Sublimat, kvicksilverklorid; med eosin rödfärgad sublimatlösning användes som desinfektionsmedel. Giftigt. Sublimering, övergång från fast form direkt till gasform; ex.: kvicksilverklorid (sublimat), svavel. Omvänt kan ånga (eller gas) direkt återgå till fast form, då t. ex. iskristaller bildas i atmosfären. Även denna process benämnes oftast S. (eller sublimation). Subnormal, projektionen på x-axeln av en normal (mellan kurvpunk-ten och x-axeln). Hos parabeln är subnormalen konstant. Substituent, ersättande atom eller atomgrupp vid substitution.