Synkronmotor — 165 — Tangent Synkronmotor, växelströmsmotor med roterande magnetställ och i princip samma konstruktion som generatorns (för enfas- resp, trefasström). Motorns varvtal står i ett givet förhållande till strömmens periodtal. Den måste ha en särskild startanordning, exempelvis en hjälpmotor; kommer den ur takt, stannar den. Synodisk månad, tiden mellan två på varandra följande lika månfaser. Synoptisk karta, karta med isobarer och meteorologiska tecken för vind (riktning och styrka), molnighet och nederbörd samt siffror för temperatur, vilket allt inprickats efter telegrafiska uppgifter från ett stort antal observationsorter. Dylika synoptiska kartor ligga till grund för väderleksför-utsägelser. Syntes, kem., sammansättning; ele-mentarsyntes: direkt ur grundämnena. Syntetisk säges en kemisk förening vara som framställts på laboratorium i stället för att hämtas färdig ur växt- och djurriket. Synvidd, fys., avståndet för det tydliga seendet, dvs. det för ögonen behagligaste avståndet t. ex. vid läsning, normalt omkr. 25 cm. Syra, kem., varje ämne som kan avge vätejoner (protoner), en protongivare (enl. Brönsted). Syre, det vanligaste av alla grundämnen; atomtecken O, atomnummer 8, atomvikt 16. Såpa, fettsyrornas alkalisalter; framställning, se sid. 192. Sällsynta jordmetaller, se Jordme-taller. Säkring, smältsäkring; skydd för elektriska ledningar och apparater. S. består av en tråd eller remsa av metall (smältmetall), vanl. inbäddad i ett hölje av porslin. Metallen smälter, då strömmen överskrider ett visst maximivärde. Sämskskinn, tunn hud, garvad med tran. t, förkortning för ton och för tid i allmänhet. Ta, tantals atomtecken. Tackjärn, blandning av Fe med 1,7—6,7 % C. Innehåller även Si och Mn samt små mängder S och P. Grått T. (gjutjärn) innehåller relativt mycket Si; C i form av grafit. Vitt T. har relativt mycket Mn, men Si-halten är låg och C kem. bundet vid järnet såsom järnkarbid (Fe3C). Talk, grönt eller färglöst mineral bestående av magnesiumsilikat. T. är mycket mjuk och användes som puder och som fast smörjmedel, t. ex. för handskar. Tallinjen, en vanligen rät linje som grafiskt avbildar alla positiva och negativa tal, rationella och irrationella. Ett tal som icke kan tänkas placerat på tallinjen är imaginärt. Tallium, sparsamt förekommande metalliskt grundämne; atomtecken TI, atomnummer 81, atomvikt 204,39. Talsystem, matem., beteckningssätt för tal medelst ett ringa antal fundamentala tecken, t. ex. tio-talssystemet (medelst tecknen 0—9 jämte positionsbeteckning). Talteori, högre aritmetik, läran om huvudsakligen de hela talens egenskaper, från högre synpunkt sett. Talvärde, numeriskt värde, dvs. utan hänsyn till tecken. Tangent, matem., 1) en rät linje som berör, tangerar, en kurva, dvs. skär den i två sammanfallande punkter; 2) (trigonome-triska) tangenten för en vinkel v definieras som kvoten mellan si-