Svavelblomma — 164 — Synkrona företeelser Svavelblomma, fint gult pulver av svavel; framställes ur råsvavel genom sublimering. Svavelkis, FeS2, viktigt mineral och utgångsmaterial för framställning av svavel och dess föreningar. Svavelsyra, H2SO4, stark tvåbasisk syra, med väte- och sulfatjoner. Salter av två slag: neutrala sulfat, ex. Na2SO«, och sura (hydro-, bi-) sulfat, ex. NaHSOi. Svängningar (hos pendlar, luftpartiklar etc.) kunna indelas i dämpade och odämpade eller från annan synpunkt i fria svängningar och egensvängningar. Se följ. ord. Svängningsamplitud, en svängande kropps eller partikels största utslag åt ena hållet. Svängningsbuk, svängande del av en stående våg, transversell eller longitudinell. Amplituden är störst i svängningsbukens mitt och avtar mot noderna, där den är noll. Svängningskrets, t. ex. en elektrisk, som utgöres av en ledare i vilken elektriska svängningar inciteras. En el. svängningskrets kan vara sluten eller öppen, varvid den i högre grad utstrålar energi i form av elektriska vågor (radiovågor). En svängningskrets kan stämmas för en viss våglängd eller frekvens liksom en sträng för en viss ton. Svängningstal, periodtal, frekvens, antalet hela svängningar per sekund hos en pendel; i en el-sväng-ningskrets e. d. Svängningstid, tid för en hel svängning ; inverterade värdet av sväng-ningstalet. Svävning, den regelbundna växlingen mellan förstärkning och försvagning t. ex. vid två samtidigt ljudande toner. Om de två nämnda tonerna ha svängningstalen n± och n2, uppkommer dessutom frekvensen N -ni — n2. N är antalet svävningar per sekund. Såda na svävningar åstadkommas avsiktligt i vissa orgelstämmor med dubbla pipor (eller tungor). Sylvin, KCl, som kristalliserar regelbundet, vanligen kubiskt; förekommer särskilt i stassfurtsal-ter. Symmetriaxel. 1. Matem. En rät linje, som delar en plan figur i symmetriska hälfter. 2. En linje genom en kristall, så belägen att kristallen vid vridning kring denna linje intar samma läge två eller flera gånger för varje varv. (Ett kors med lika långa armar [+], som vrides kring skärningspunkten, intar samma läge fyra ggr per varv.) Symmetriplan. 1. Matem. Ett plan som delar en kropp i två delar, vilka utgöra varandras »spegelbilder». 2. Ett plan genom en kristall, så beläget att kristallens båda delar utgöra varandras spegelbilder. Symmetriska ekvationer. Som sådana betecknas i elementarmate-matiken hela, rationella ekvationer (t. ex. x* + .r3 - 4.r2 + x + 1 = 0), där koefficienterna lika långt från början och slutet äro lika; kunna ofta lösas med speciella metoder, som grunda sig på sym-metriegenskaper. Synaxel, linjen genom ögats optiska medelpunkt och gula fläcken. (Ögats optiska medelpunkt är icke identisk med kristallinsens, emedan hornhinnan, kammarvattnet och glaskroppen också ingå i ögats optiska system). Synfält, hela det fält man kan se medelst ett optiskt instrument, ev. med obeväpnat öga. Synkrona företeelser kallas sådana periodiska fenomen, där det ena fenomenet har samma period som det andra och de två dessutom äro i fas.