Teleskop — 167 — Term talar man om radiotelegrafi. I förra fallet äro huvuddelarna: 1) en sändare (skriv- eller trycktelegrafen), bestående av en »nyckel», varmed elströmmen slutes eller brytes; 2) en teckenmottagare, vars huvuddel är en elektromag-net med ankare, hävstång, färg-trissa, pappersrulle m. m. Då nyckeln tryckes ner, slutes strömmen, magnetens ankare dras till mag-netens poler, och färgtrissan gör ett märke i pappersremsan. Morsealfabetet sammansättes av korta och långa streck. Teleskop, stjärnkikare, antingen en refraktor ■— ljuset samlas av en stor objektivlins •— eller en reflektor — ljuset samlas av en konkav spegel. I båda fallen er-hålles en verklig bild, som betraktas genom ett okular. Television, »f järrseende» på el-väg; trådlös telegrafisk överföring av bilder på längre distanser. Flera system äro under utveckling. Tellur, sällsynt metalliskt grundämne, påminnande om selen. Atomtecken Te, atomnr 52, atomvikt 127,61. Telluriska linjer, de absorptionslin-jer i ett sol- eller stjärnspektrum, vilka härröra från jordens atmosfär. Sålunda äro bl. a. Fraunho-fers A- och B-linje telluriska (syre). Temperatur, 1) värmegrad; 2) se Liksvävande temperatur. Temperaturgradient, mot de iso-terma nivåytorna vinkelrätt riktad vektor, som avser temperaturens ändring per längdenhet i vektorriktningen. I meteorologien speciellt avses med T. (vertikal T.) temperaturminskningen vertikalt per 100 m i grader. Ex. Från marken till 1.000 m:s höjd faller temperaturen från + 3° C till — 8° C. Temperaturgradienten blir då 11 10 = 1,1 (°C). Temperaturkoefficient, (det el-led-ningsmotståndets), ökningen av ledningsmotståndet vid uppvärmning 1°, uttryckt i bråkdelar av motståndet vid 0°. Temperaturstrålning, strålning på grund av molekylarrörelse (värme). Ju högre temperatur, dess större energiutstrålning. Denna är proportionell mot fjärde poten-sen av absoluta temperaturen, men med stigande temperatur blir de intensivaste strålarnas våglängd också kortare. Vid några hundra grader är strålningen sålunda osynlig (ultraröd), blir vid ca 750° abs. synlig (rödglödgning) och så småningom allt vitare. Tempererad skala, se Liksvävande temperatur. Tenn, metalliskt grundämne; atomtecken Sn (stannum), atomnr 50, atomvikt 118,70. Viktigaste tennmalm är tennsten, SnO2, tenndioxid. Ex. på tennföreningar : tenn-klorur, SnCl2, även kallad stanno-klorid; stannohydroxid, Sn(OH)2; tennsulfur, SnS; tennsulfid, SnS2. Se även Mus(s)ivguld. Tension, spänning, inneslutna gasers expansionsdrift. Teodolit, vinkelmätningsinstrument bestående av en kikare som är vridbar horisontellt, alltså kring en vertikal axel. Stundom är T. försedd också med en vertikal skala och kan vridas kring en horisontell axel och benämnes då vanligen universalinstrument. Terbium, sällsynt jordmetall, atomtecken Tb, atomnr 65, atomvikt 159,2. Term, matem., i ett algebraiskt uttryck varje storhet, skild från andra genom plus eller minus.