Termisk — 168 — Termometer Termisk, som har avseende på värme. Termiska sägas sådana partiklar vara, vilkas hastighet är av samma storleksordning som molekylernas vid normal temperatur. Termisk reaktionsformel, kemisk ekvation i vilken den avgivna resp, upptagna värmemängden an-gives. De kemiska beteckningarna betyda 1 gramatom av resp, ämnen : C + 20 = C02 + 97 kcal (exotermisk reaktion), N + O = NO-21,6 kcal (endotermisk reaktion). Termit, pulverformig blandning av aluminium och järnoxid; förbrinner efter antändning under mycket stark värmeutveckling (ca 3.000° C). T. användes vid skarvsvetsning av räl o. d. Termodynamik, läran om värmetillståndens förändringar oberoende av de substanser och maskiner, som förmedla förändringarna. T. :s första huvudsats: Arbete kan ej alstras utan förbrukning av motsvarande mängd energi av någon form; eller allmännare: energien är oförstörbar men uppträder i olika former, varav en kan övergå i en annan; varje dylik energiövergång sker utan vinst eller förlust. (Specialfall av denna lag är t. ex. lagen om det mekaniska arbetets och värmets ekvivalens ; varje kcal ger vid fullständig övergång i mekaniskt arbete 427 kilopondmeter.) T. :s andra huvudsats: Entro-pien växer inom varje slutet system i fråga om varje irreversibel process. Se Entropilagen. T. :s tredje huvudsats: Entro-pien antager för varje homogent, fast eller flytande ämne värdet noll vid absoluta nollpunkten (Nernst-Plancks värmeteorem). Termoelektricitet. Bilda två olika metaller en sluten krets och uppvärmes ena kontaktstället, uppkommer en termoelektrisk kraft, rättare en termisk emk, som betingas av temperaturskillnaden mellan de två kontaktställena samt metallernas beskaffenhet. Det hela bildar ett termoelement (termo-elektriskt element), som ger upphov till en termoström (termoelektrisk ström). Avkyles det först nämnda kontaktstället, så att temp.-differensen blir densamma som förut, uppkommer en lika stor termoelektrisk kraft i motsatt riktning. Flera termoelement kunna seriekopplas till en termostapel. Den totala termiska emk, som då uppkommer, blir summan av de enskilda elementens emk. Fenomenets ömvändning är Peltiereffek-ten, se d. o. Termograf, självregistrerande tem-peraturmätningsanordning, där temperaturkurvan grafiskt inregistreras därigenom att en färgpenna ligger an mot en roterande, graderad papperscylinder. Termokemi, läran om energiförändringarna vid kemiska reaktioner (värmeutveckling och värme-absorption). Termokraft. Se Termoelektricitet (termoel-kraft). Termometer, varje instrument, varmed värmetillståndet (värmegraden, temperaturen) kan mätas. Vid vätsketermometern (kvicksilver, sprit etc.) tages en vätske-pelares expansion i vanl. ett jämntjockt kapillärrör som mått på temperaturen. Vid gastermometern (luft, vätgas) grundar sig temperaturbestämningen på sambandet mellan tryck och temperatur hos en till volymen oföränderlig, instängd gas, om gasen är ideal. Eftersom vätgas mycket nära ansluter sig till det ideala