Uranklyvning — 177 — Vaselin som bl. a. använts som utgångsmaterial för atomenergiens utvinnande (atombomben m. m.). Uranklyvning, klyvningsprocess som uppkommer, då urankärnor bombarderas med neutroner. Därvid bildas brottstycken, innehållande radioaktiva ämnen av betydligt lägre atomvikt. Urankärnan kan på det sättet klyvas efter olika mönster. Bland klyvningsproduk-terna har man funnit grundämnen från selen till praseodym. Uranreaktor, se följ. o. Uranstapel, stapel i kubiskt mönster av grafit med regelbundet inströdda uranklumpar samt tunna kadmiumskivor som säkerhetsventiler. Grafiten tjänar som »moderator» till att bromsa ned neutronerna till lämpliga hastigheter. Uranstapeln användes för framställning av plutonium i och för atomenergialstring. Utsaltning, utfällning av ett löst ämne genom tillsättning av ett neutralt salt; ex.: utsaltning av tvål med mättad koksaltlösning. Utslagsvinkel, t. ex. vinkeln mellan en pendeltråds yttersta läge och lodlinjen. Utvidgningsbinom, faktorn 1 + at, (1 + bt, 1 + et) i formler för kroppars värmeutvidgning (a, b, c utvidgningskoefficienter rörande längd, yta och volym). Utvidgningskoefficienter, se föreg. Uviolglas, glas som genomsläpper ultravioletta strålar. V, vanadins atomtecken, även för-kortningstecken för watt. W, volframs atomtecken, även för-kortningstecken för volt; som forn-romerskt taltecken är V = 5. VA = voltampere = watt. Vakuum, tomrum, undertryck. Vakuummeter, manometer för mätning av låga gastryck, vanl. under 1 atm. Vakuumrör, starkt gas förtunnade (glas)rör med insmälta elektroder. Valens, atomvärde; se d. o. Vanadin (Vanadium), metalliskt, särskilt i stållegeringar använt grundämne; atomtecken V, atom-nr 23, atomvikt 50,95. Vanilin, utgör smak- och luktämnet i naturlig vanilj; framställes numera även syntetiskt ur sulfitlut. Van’t Hoffs lag för utspädda lösningar : P • V = nRT. P = tryck, V = volym, n = antal gmol, R = 0,0821, T = °abs. Var (VAr) = 1 reaktiv voltampere. Variabler. I en ekvation, t. ex. y-2x + z — 7, kunna x och z antaga alla möjliga värden och kallas oberoende variabler. Vänstra ledets variabel, y, beror emellertid av storleken hos högra ledets, x och z. Därför säges y vara en beroende variabel. Variation, matem., varje sammanställning, som kan fås av ett antal element. Ex.: tre storheter (a, b, c) kunna ge sammanställningarna (ab), (be), (abc) etc. Dylika kallas variationer. — Med V. menas också förändring av en funktions värde. Variationskalkyl, den gren av matematiken, som sysslar med uppsökandet av maxima och minima av bestämda integraler. Varmtrådsinstrument, apparat för mätning av strömstyrka (potentialskillnad). Strömmen ledes genom en tråd, vars längdutvidgning på grund av strömmens värmeverkan anges av en visare mot en i ampere (volt) graderad skala. Apparaten kan användas för både likström och växelström; i senare fallet anges effektivvärdena. Vaselin, ur bergolja utvunnen produkt ; gulaktig, genom destillation erhållen salva. 12 — Matematik Fysik Kemi