Watt — 178 — V er tikalgalvanometer Watt (W), måttenhet. Se Måttsystem. Vattencoulometer, apparat för mätning av strömstyrka på elektro-kemisk väg. Vatten sönderdelas genom elektrolys av utspädd svavelsyra, och volymen av den vid katoden bildade vätgasensamtför-sökstiden mätas, varefter strömstyrkan beräknas. Resultatet blir ej så noggrant. Om vätgasen uppsamlas tillsammans med syr-gasen från anoden och gasblandningen mätes, kallas apparaten knallgas c oulomet er. Vattenglas, i vatten lösta silikat av K och Na eller blandning av båda (NaaSiOs; K2SiO3). Användes till kitt, »äggkonservering» m. m. Vattenvärde. V. hos t. ex. en kalorimeter är produkten av kalorimeterns vikt p (i g) och dess spec. värme c (i cal och grad). Vid uppvärmning t° upptager kalorimetern lika många cal som en vattenmängd av så många g, som V. anger, skulle upptaga, dvs. pc ■ t cal. Kalorimetern kan då ersättas av pc g vatten. Vattenångas mättnadstryck eller maximitryck, det största tryck (i mm Hg eller i kp per cm2), som vattenångan vid ifrågavarande konstanta temperatur kan utöva. V. m. är oberoende av om någon annan gas finnes närvarande eller ej i det rum, där ångan befinner sig. Är ångan i beröring med vatten, blir trycket förr eller senare lika med mättnadstrycket. Wattimme, den energi effekten 1 W utvecklar på 1 timme = 3.600 joule. (Se Wattsekund.) Wattmeter, instrument för el-ef-fektmätning i watt. Enklast består en wattmeter av en fast och en rörlig spole. Genom den ena går strömmen, vars effekt skall mätas, den andra spolen pålägges den givna spänningen. Den kraft, med vilken spolarna påverka varandra, blir då proportionell både mot spänningen och strömstyrkan, alltså mot effekten. Wattsekund (Ws), en energienhet = den energi effekten 1 W åstadkommer per sekund. Annat namn på Ws är joule. 1 Ws = 1 joule = 0,24 cal = 0,102 kpm. Vaxer, estrar av fettsyror och envärda (el. tvåvärda) alkoholer, t. ex. myricylpalmitat, CisH3i • COO • • C3oHbi, som ingår i bivax. Weber (Wb) 1) i MKS-systemet använd, mindre tjänlig enhet för magnetisk flux, 1 Wb = 1 voltsekund per varv; 2) i MKS-systemet även enhet för magnetisk polstyrka. Vektor är en storhet, som har både storlek och riktning; ex.: kraft, hastighet. Vektoranalys, räkning med vektorer, huvudsakligen inom differential- och integralkalkylen. Verklig bild, reell bild i optiken. En reell bildpunkt erhålles, där skilda strålar från en och samma punkt hos föremålet efter brytning eller reflexion skära varandra. En verklig bild kan uppfångas på en skärm. Verkningsgrad (hos t. ex. en arbetsmaskin), förhållandet mellan utgående (nyttig) effekt och ingående total effekt. Verkningskvantum, se Plancks konstant. Vertex, plur. vertices, topp, vändpunkt, är den punkt på en kurva, i vilken krökningen är starkast; kallas ibland kurvans topp. Vertikalgalvanometer, mätare av strömstyrka. En magnetnål är monterad vridbar kring en horisontell axel inom en strömspole. När den ström som skall mätas släppes genom spolen, avviker magnetnålen enligt tumregeln, och den på magneten sittande vertikala vi