Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han var en lumpen odåga, som borde blygas att
se folk i ögonen, men likväl gick han med sin
vanliga själfsäkra hållning upp på upphöjningen
och satte sig på sin plats, som var den andra i
ordningen från presidenten, lade det ena benet
öfver det andra och lekte med sin pince-nez.
De anklagade hade också varit ute ur salen
och fördes nu in igen.
Där syntes nu några nya ansikten, — vittnena,
och Nechljudof märkte, att Katjuscha flera gånger
såg ditåt, som om hon icke kunde slita blicken
från ett fetlagdt, i siden och sammet utstyrdt
fruntimmer, som i en hög hatt med stor rosett
och en elegant ridikyl på den till armbågen bara
armen satt på första stolsraden bakom skranket.
Det var, som han sedan fick veta, Katjuschas
värdinna.
Vittnesförhöret började, — först och främst
frågor om deras namn, trosbekännelse och så
vidare. Sedan därefter parterna tillsports, om de
ville, vittnena skulle aflägga ed eller ej, trädde
åter den gamle prästen fram med mödosamma
steg, i det han jämkade guldkorset till rätta på
det sidenklädda bröstet, och tog med samma lugna
själfsäkerhet som förut ed af vittnena och den
sakkunnige. När det var gjordt, fördes alla
vittnena ut med undantag af ett, fru Kitajef,
Katjuschas värdinna. Hon tillfrågades, hvad hon
visste i denna sak. Med ett tillgjordt leende och
tysk accent berättade hon utförligt och
sammanhängande, i det hon för hvarje mening dök ner
med det hattklädda hufvudet:
Först hade korridoruppassaren Simon kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
