Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till henne för att hämta Ljubascha. Litet senare
kom Ljubascha tillbaka med köpmannen. Han var
redan i full extas, sade fru Kitajef med ett lätt
leende, »och han fortsatte att dricka och kalasa
hos oss, men som han icke hade tillräckligt med
pengar, skickade han hem till sig på hotellet
samma Ljubascha, för hvilken han fattat ett
särskildt tycke,» tillade hon med en blick på den
anklagade.
Det föreföll Nechljudof, som om Katjuscha
smålog vid dessa ord, och detta småleende tycktes
honom vidrigt. En underlig, obestämd känsla af
vämjelse, blandad med medlidande, bemäktigade
sig honom.
»Och hvad är er åsikt om anklagade Maslof?»
frågade stammande och rodnande den juris
kandidat, som af domstolen blifvit utsedd till
Katjuschas försvarare.
»Den allra bästa,» svarade fru Kitajef, »det
är en bildad flicka, och som har mycket ’chic’.
Hon är uppfostrad i en god familj och kan läsa
franska. Ibland tog hon sig visserligen en tår
för mycket, men glömde sig aldrig. En riktigt
hygglig flicka.»
Katjuscha såg på värdinnan, men riktade
därefter plötsligt blicken på jurymännen och fäste
den på Nechljudof, i det hennes ansikte fick ett
allvarligt och till och med strängt uttryck. En
lång stund förblefvo dessa sällsamt blickande ögon,
hvaraf det ena vindade en smula, fästa på
Nechljudof, och trots den fruktan, som gripit honom,
kunde han icke se bort ifrån dem. Han mindes
den där förfärliga natten med den brakande isen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
