Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
224
l.EÖ TOLSTOY.
lämna in en besvärsskrift. Men de säga också,
att det kostar så mycket...»
»Ja, det måste ni ovillkorligen,» sade
Nechljudof. »Jag har redan talat vid en advokat...»
»Och för att få en riktigt bra, bör man icke
spara på pengarna,» sade hon.
»Jag skall göra allt som är möjligt.»
Det uppstod en stunds tystnad.
Hon log åter på samma sätt som förut.
»Jag skulle vilja be er om .. . pengar, ifall
ni kan. Icke mycket ... en tia ...» sade hon
plötsligt.
»Ja, ja,» svarade Nechljudof förlägen och grep
efter sin plånbok.
Hon kastade en snabb blick på
uppsyningsmannen, som gick af och an i rummet.
»Ge det icke, så att han ser det, utan när
han vänder sig bort; annars taga de det ifrån mig.»
Nechljudof tog fram plånboken, just då
uppsyningsmannen vände sig bort, men hade ännu
icke hunnit lämna henne en tiorubelssedel, då
uppsyningsmannen åter vände ansiktet emot dem.
Han kramade ihop sedeln i handen.
»Detta är ju en död kvinna,» tänkte
Nechljudof, i det han såg på det förr så intagande,
nu af ett lastbart lefverne besudlade ansiktet med
de svarta, af en ful glans lysande ögonen, som
sneglade på uppsyningsmannen och på Nechljudofs
hand med den hopkramade sedeln. Och han erfor
ett ögonblicks vacklan.
Åter upphof samme frestare, som hviskat till
honom då på natten, sin röst i hans själ och
sökte som alltid leda honom från frågan om, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
