Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46 - 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDF.LSE.
253
arbetade det plågsamt. Hvad Nechljudof sagt henne,
kallade henne tillbaka till den värld, där hon lidit,
och från hvilken hon aflägsnat sig, då hon icke
förstod, utan endast hatade den. Hon hade nu
förlorat den glömska, hvari hon lefvat, men att
lefva med ett klart minne af hvad som varit, var
alltför plågsamt. På aftonen köpte hon åter
brännvin och berusade sig i sällskap med sina
kamrater.
47.
»Ja, så skulle det då gå! Så skulle det gå!»
tänkte Nechljudof, i det han gick ut ur fängelset.
Först nu insåg han till fullo hela sin skuld. Om
han icke försökt att försona, hvad han gjort, skulle
han aldrig känt hela vidden af sin förbrytelse,
och icke nog därmed, hon skulle heller aldrig känt
allt det onda, som föröfvats emot henne. Först
nu trädde allt detta i dagen i hela sin fasa. Han
såg först nu, hvad han gjort med denna kvinnas
själ, och hon såg och förstod, hvad som gjorts
med henne. Förut hade Nechljudof lekt med sin
känsla, njutit af sig själf och sin ånger, nu kände
han sig rent af hemsk till mods. Öfverge henne,
det kände han nu, kunde han icke, men lika litet
kunde han föreställa sig, hvad det skulle bli af
håns förhållande till henne.
Just vid utgången stack någon en biljett i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
