Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDF.LSE.
265
flicka på fem eller sex år, som kom in i rummet
och styrde sina steg mot fadern, men hela tiden
oafvändt stirrade på Nechljudof. »Seså, nu faller
du ju omkull,» tillade han, leende åt, att flickan,
som icke såg framför sig, snafvade öfver mattan,
då hon skulle rusa fram till fadern.
»Om det går för sig, skulle jag vilja tala med
henne genast.»
»Ja, det går an, det gör an,» sade
uppsynings-mannen och omfamnade den lilla flickan, som
alltjämt stirrade på Nechljudof. »Var så god . . .»
Han steg upp och gick ut i förstugan, i (let
han ömt sköt undan barnet. Innan han ännu
hunnit taga på sig öfverrocken, som den ombundna
tjänstflickan räckte honom, och komma ut genom
dörren, började åter bruset af Clementis pärlande
rnllader.
»Hon har gått på konservatoriet, fast där var
det ingen ordning. Men hon har stor talang,»
sade uppsyningsmannen, i det de gingo utför
trappan. »Hon vill uppträda på konserter.»
De gingo in i fängelset. Porten öppnades
ögonblickligt vid uppsyningsmannens annalkande.
Fångvaktarne gjorde honnör, följande honom med
ögonen. Fyra karlar, rakade öfver halfva hufvudet
och bärande en så med någonting, mötte honom
i förstugan och liksom krympte ihop, när de fingo
se honom. En af dem isynnerhet krökte rygg
och rynkade dystert pannan, under det de svarta
ögonen lyste till.
»En talang måste naturligtvis fullkomna sig,
det går icke an att bryta af den, men i en liten
våning blir det ofta tröttsamt, kan ni förstå,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
