Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDF.LSE.
205
Förändringarna framkallades hos honom både af
fysiska och af andliga orsaker, och en dylik
förändring hade nu försiggått med honom.
Den glada, segersälla känslan af pånyttfödelse,
som han erfarit efter domstolssammanträdet och
det första mötet med Katjuscha, hade helt och
hållet försvunnit och efter deras sista samtal
ersatts af fruktan, till och med afsky för henne
och medvetandet af pliktens nödtvång. Han var
besluten att icke öfverge henne, att hålla fast vid
sin föresats att gifta sig med henne, så framt hon
endast ville det, men det var honom nu svårt och
plågsamt.
Dagen efter sitt besök hos Maslennikof begaf
han sig åter till fängelset för att träffa henne.
Uppsyningsmannen tillstadde ett samtal, men
icke på kontoret eller i advokatrummet, utan i
det kvinnliga mottagningsrummet. Trots sin
välvilja var uppsyningsmannen förbehållsammare mot
Nechljudof än förut; samtalen med Maslennikof
hade tydligen haft till följd en order att iakttaga
större försiktighet med denne besökare.
»Det går nog an att träffa henne,» sade han,
»men i fråga om pengar, så var god och gör, som
jag bad er . . . Hvad beträffar hennes öfverflyttande
till sjukhuset, som hans excellens skref om, så är
det ingenting, som hindrar, och doktorn
samtycker. Men hon vill icke själf, utan säger: ’jag
har visst icke lust att bära ut efter sådana där,
som ha skorf och allt möjligt . . .’ Sådana äro de
nu en gång, furste,» tillade han.
Nechljudof svarade ingenting, utan bad endast,
att han skulle bli insläppt i mottagningsrummet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
