Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
29 1
fönsterbrädet,» sade hon och torkade af det med
förklädet. »Och jag, som tänkte, hvem fanken
är det som kommer, och så är det själfve ers nåd,
vår gode herre, vår välgörare och far. Förlåt
mig, gamla dumma nöt, — jag börjar bli blind.»
Nechljudof satte sig, gumman stod framför
honom, stödjande kinden mot högra handen och
omfattande med den vänstra den hvassa högra
armbågen, samt fortfor med sjungande stämma:
»Och gammal har du blifvit, nådig herre;
förr var du så frisk och vacker som en rädisa,
och nu! Du har visst bekymmer, du också.»
»Jag har kommit för att fråga dig, om du
kommer ihåg Katjuscha Maslof?»
»Katerina, ja. Skulle jag icke komma ihåg
henne? -— Hon är ju min systerdotter. Skulle,
jag icke komma ihåg henne! Så mycket tårar
som jag gjutit för hennes skull. Jag vet ju
alltihop. Ack ja, far lille, hvem af oss är väl ren
inför Gud och människor? Ungdomen, förstås,
— den dricker af kaffet, när man sätter för en,
och så skedde olyckan. Hvad skall man göra åt
det? Om du hade öfvergifvit henne utan vidare,
men du betalade henne ju gentilt, — gaf henne
hela hundra rubel. Men hvad gjorde väl hon?
Hon ville icke taga sitt förnuft till fånga. Om
hon lyssnat till mig, kunde hon haft det mycket
bra. Men fast det är min egen systerdotter, säger
jag rent ut, att hon var en lättfärdig tös. Jag
skaffade henne ju sedan en bra plats, men hon
ville icke foga sig, utan skällde ut sin husbonde.
Går det väl an för sådana som oss att skälla ut
herrskapen? — Nå, så körde de bort henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
