Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
I.EO TOLSTOY.
kunna vi icke. Jorden är er och makten är er,»
svarades det ur skaran.
»Nej, nej, I skolen ju själfva använda
pengarna för edra gemensamma behof.»
»Det kunna vi icke.»
»Förstån då rätt,» sade leende förvaltaren,
som följt efter Nechljudof och ville förklara saken.
»Fursten lämnar er jorden mot en viss
penningsumma. Men dessa pengar åter läggas till ert
gemensamma kapital.»
»Vi begripa mycket väl,» sade en tandlös
vresig gubbe, utan att se upp. »Det är alldeles
som i banken. Men då måste vi ju betala på
bestämda terminer, och det vilja vi icke. Vi ha
det redan förut svårt nog. Det skulle vara
detsamma som att alldeles gå under.»
»Det tjänar ju ingenting till. Bättre då som
förut,» började missbelåtna och till och med arga
röster.
I synnerhet blef motståndet lifligt, då
Nechljudof förklarade, att han ämnade sätta upp ett
kontrakt, som han skulle underteckna, och som
de också måste skrifva under.
»Hvarför skrifva under? Som vi arbetat förut,
kunna vi väl göra allt framgent. Hvad tjänar allt
det andra till? Det förstå vi ingenting utaf.»
»Det äro vi icke med om, det känna vi icke
till. Som det varit, så må det förbli. Bara det
där med utsädet blir afskaffadt! ...» hördes
spridda röster.
De sista orden hade afseende på, att utsädet
till halfpartsåkrarna för närvarande måste bestås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
