Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
41 1
»Pojken lilla! Pojken lilla!» skrek han, ända
tills han bakom sig hörde fölets snabba hofslag
och späda ^näggande.
8.
Då Nechljudof kom tillbaka hem, fann han i
det till sitt nattkvarter i ordning ställda kontoret
en hög säng med dunbolster, två kuddar och ett
mörkrödt, i arabesker stickadt tvåmanstäcke af siden,
som tydligen tillhört förval tarf runs utstyre. Mannen
bjöd Nechljudof på kvarlefvorna af middagen, men
erhöll ett afböjande svar. Han bad om ursäkt
för den dåliga undfägnaden och bostaden och
aflägsnade sig. Nechljudof var ensam.
Böndernas vägran hade icke alls gjort honom
modfälld. Tvärtom, fastän man där borta i
Kus-minskoje antagit hans förslag och hela tiden tackat
honom och här åter visade honom misstroende
och till och med fientlighet, kände han sig lugn
och glad. Inne i kontoret var kvaft och osnyggt.
Nechljudof gick ut på gården och ämnade just
bege sig in i trädgården, då han plötsligt kom ihåg
den där natten för längesedan utanför fönstret till
jungfrukammaren, och han kände med ens motvilja
för att uppsöka den genom dessa brottsliga minnen
vanhelgade platsen. Han satte sig på yttertrappan
och inandades den starka doft af ungt björklöf, som
fyllde den varma luften. Han stirrade länge ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>