- Project Runeberg -  Uppståndelse / II /
75

(1899-1900) Author: Leo Tolstoy Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPSTÅNDELSE.

75 1

klaga sig för henne öfver sitt tunga lif, och hur
pianisten också sade, att hon plågades af sin
ställning och ville förändra den, och hur hennes
väninna Klara därpå kom fram till dem, och de
alla tre plötsligt beslöto att öfvergifva detta lif.
De skulle just skiljas åt, då en ny skara druckna
gäster kommo instormande. Violinisten spelade
upp riturnellen, pianisten slog an ackorderna till
ackompagnementet af första turen i kadriljen, en
liten drucken herre i hvit halsduk och frack grep
tag i henne, en annan tjock och skäggig en, också
i frack, grep tag i Klara, och så snurrade de rundt
både länge och väl, dansade, tjöto och drucko . . .
Och så gick hela året, två år, tre år. Var det
underligt, att hon blifvit förändrad! Och skulden
till alltsammans var han. Inom henne uppsteg
plötsligt åter den forna hätskheten emot honom,
lion ville gräla på honom, förebrå honom. Hon
var ledsen, att hon försummat tillfället, att ännu
en gång säga honom, att hon kände honom och
icke ville underkasta sig honom, icke ville låta
honom andligt tillägna sig henne, liksom han gjort
det kroppsligt, eller göra henne till föremål för
sitt ädelmod. Och för att på något sätt döfva
denna plågsamma känsla af medlidande med sig
själf och gagnlös förbittring mot honom, längtade
hon efter brännvin. Om hon varit kvar i
’fängelset, skulle hon icke hållit sitt löfte, utan supit
sig full igen. Men här var det omöjligt att få
något brännvin annat än hos fältskären, och
honom var hon rädd för, därför att han hängde
efter henne. Hvarje förhållande till männen var
henne nu förhatligt. Efter att ha setat en stund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:26:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppstand/2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free