Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
121 1
Efter "Wolff kom Seljenin, som af senatorerna
fått veta, att hans forne vän Nechljudof var där.
»Det väntade jag verkligen icke att träffa dig
här,» sade han, i det han gick emot honom,
småleende med läpparna, under det ögonen förblefvo
sorgsna. »Jag visste icke ens, att du var i
Petersburg.»
»Och jag visste icke, att du blifvit
öfver-prokurator...»
»Assistent,» rättade Seljenin. »Hvad för dig
egentligen hit i senaten?» frågade han, i det han
såg på vännen med en trött och dyster blick.
»Hvad som fört mig hit? Jag hoppades finna
rättvisa och kunna rädda en oskyldigt dömd kvinna.»
»Hvilken kvinna?»
»Hon hvars mål nyss af dömdes »
»Jaså, det Maslofska,» påminde sig Seljenin.
»Det var ett alldeles omotiveradt öfverklagande.»
»Det är här icke frågan om öfverklagandet,
utan om en kvinna, som icke är skyldig och ändå
ådömes straff.»
Seljenin suckade.
»Det är mycket möjligt, men ...»
»Det är icke möjligt, utan säkert.»
»Hur vet du det?»
»Därför att jag var juryman. Jag vet, hvad
hvad det var för ett misstag vi begingo.»
Seljenin tänkte efter ett ögonblick.
»Det borde du ha förklarat då med detsamma,»
sade han.
»Det gjorde jag också.»
»Du skulle låtit anteckna det till protokollet.
Om det åtföljt kassationsansökningen . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
