Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
I.EO TOLSTOY.
Seljenin, som ständigt var sysselsatt och föga
umgicks ute i världen, hade tydligen icke hört
det ringaste om Nechljudofs roman, och då
Nechljudof märkte det, tyckte han, att han icke heller
behöfde tala om sitt personliga förhållande till
Katjuscha.
»Men det är ju ändå alldeles uppenbart, att
domen är orättvis,» sade han.
»Det har senaten icke rättighet att säga. Om
senaten tilläte sig att kassera domstolsutslagen
på grund af sin åsikt om själfva utslagens
rättvisa, så skulle, oberäknadt att senaten därigenom
förlorade hvarje stödjepunkt och snarare riskerade
att kränka rättvisan än att befordra den,» sade
Seljenin, som påminde sig ärekränkningsmålet,
»så skulle, oberäknadt detta, juryns domslut
förlora all sin betydelse.»
»Jag vet endast en sak, — att denna kvinna
är fullständigt oskyldig, och att det sista hoppet
att rädda henne från oförtjänt straff gått om
intet. Högsta instansen har stadfäst en fullständig
olaglighet.»
»Den har icke stadfäst den, därför att den
icke ingått och icke kunnat ingå i skärskådande
af själfva saken,» sade Seljenin, plirande med
ögonen. »Du bor förmodligen hos din moster,»
tillade han, tydligen angelägen att byta om
samtalsämne. »Jag fick veta i går, att du var här.
Grefvinnan Jekaterina Ivanovna bjöd mig att
tillsammans med dig bevista ett möte och åhöra
hennes resande profet,» sade han, alltjämt
småleende endast med läpparna.
»Ja, jag var där, men gick min väg med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
