Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
137 1
på gårdagens lockelse, var det ungefär på samma
sätt, som när man sofvit för länge och vill ligga
kvar och möja sig i sängen, fastän man vet, att
det är tid att stiga upp till det viktiga och
fröjdfulla värf, som väntar en.
Denna dag var den sista af hans vistelse i
Petersburg, och tidigt på morgonen begaf han sig
till Vasiljef-ön för att uppsöka Lydia Schustof.
Hon bodde i andra våningen. Följande
dvor-nikens anvisningar, kom Nechljudof genom en mörk
gång och uppför en rak och brant trappa rätt in
i ett hett kök, uppfylldt af matångor. En äldre
kvinna med uppkaflade ärmar, i förkläde och
glasögon stod vid spisen och rörde i en rykande
kastrull.
»Hvem sökes?» frågade hon skarpt och såg
öfver glasögonen på den inträdande.
Nechljudof hann nätt och jämt säga sitt namn,
förr än hennes ansikte fick ett uttryck af blandad
skrämsel och glädje.
»Ack, furste 1» utbrast hon, torkande sina
händer på förklädet. »Men hvarför kommer ni
kökstrappan? Ni vår välgörare! Jag är hennes
mor. Vår räddare,» fortfor hon, i det hon grep
Nechljudofs hand och försökte kyssa den. »Jag
var hos er i går. Det var egentligen syster, som
bad mig därom. Hon är här. Den här vägen,
var god och följ mig,» sade Lydias mor, i det
hon förde Nechljudof genom en mörk liten
korridor och under vägen slätade än på den uppkaflade
klädningen än på håret. »Min syster fru
Korni-lof ... ni har nog hört talas om henne,» tillade
hon i en hviskning och stannade utanför dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
