Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
173 1
och liksom en mor och son, jag lärt känna, äro
oskyldiga till en mordbrand, för hvilka de blifvit
anklagade, och som husets ägare själf anlagt.»
»Ja, det förstås, juridiska misstag ha alltid
funnits och komma alltid att finnas. En mänsklig
inrättning kan icke vara fullkomlig »
»Och dessutom äro en stor del oskyldiga,
därför att de, såsom uppvuxna i särskilda kretsar,
icke anse de handlingar, de begå, för brott.»
»Förlåt, det är icke sant; hvarje tjuf vet, att
stöld är något dåligt och omoraliskt, och att man
icke bör stjäla,» sade Ignatij Nikiforovitsch med
samma lugna, själfbelåtna, något föraktfulla
småleende, som särskildt retade Nechljudof.
»Nej, det vet han icke; man säger åt honom:
du skall icke stjäla, men han ser och vet, att
fabrikanterna stjäla hans arbete, i det de
innehålla hans betalning, och att ämbetsmännen
oupphörligt bestjäla honom.»
»Det där är ju anarkism,» definierade Ignatij
Nikiforovitsch lugnt betydelsen af svågerns ord.
»Jag vet icke, hur det kallas, jag säger, hur
det är,» fortsatte Nechljudof. »Han vet, att
ämbetsmännen bestjäla bonom. Han vet, att vi
godsägare besitta jorden, som borde vara allmän
egendom, och när han sedan samlar upp ved från
denna jord för att elda sin spis, sätta vi honom
i fängelse och vilja öfvertyga honom, att han är
en tjuf.»
»Det förstår jag icke, och om jag förstår, går
jag icke in på det. Jorden kan icke vara hvems
som helst tillhörighet. Om ni delar henne,» började
Ignatij Nikiforovitsch, lugnt och orubbligt öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
