Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39 - 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
227 1
talade om för sin nye bekant, hvarför hon blifvit
deporterad, och hvarför han nu följde med henue
till Sibirien.
Nechljudof hade aldrig hört denna historia i
alla dess enskildheter och lyssnade därför med
intresse. Den hade just kommit till den punkt, då
förgiftningen ägt rum ocli familjen fått reda på,
att det var Fedosja, som gjort det.
40.
»Jag talar om min stora sorg,» sade Tarass,
förtroligt vändande sig till Nechljudof. »Jag har
råkat på en så snäll människa här, vi började
prata, och så kom jag att berätta.»
»Ja visst,» svarade Nechljudof.
»Nå, på det sättet fick vi alltså reda på saken,
bror lille. Mor min, hon tog genast pannkakan
och sade: ’Jag går till urjadniken,’* sade hon.
Men far min, han är en rättrådig gammal man.
’Vänta litet, gumma,’ sade han, ’hon är ju bara
barnet och vet inte själf, hvad hon har gjort, man
måste ha medömkan med henne. Hon ångrar sig
kanske.’ Men det var visst värdt, mor, hon ville
icke höra på det örat. ’Skall vi kanske behålla
henne här,’ sade lion, ’så att hon skall utrota
oss allesammans som kackerlackor?’ Och hon gaf
* Ordningsman på landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
