- Project Runeberg -  Uppståndelse / III /
11

(1899-1900) Author: Leo Tolstoy Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPSTÅNDELSE.

11

förr känt och aldrig ens kunnat tänka sig. »Där
gick jag och sörjde, för att jag blef dömd,» plägade
hon säga, »och så borde jag i stället tacka Gud
för det i all evighet. Därigenom lärde jag ju
känna, hvad jag annars icke skulle kommit
underfund med i hela mitt lif.» Hon förstod med lätthet
och utan ansträngning de bevekelsegrunder, hvaraf
dessa människor leddes, och såsom själf tillhörande
folket, sympatiserade hon med dem till fullo. Hon
förstod, att de togo folkets parti mot herremännen
och det, att de själfva voro herremän och offrade
sina företrädesrättigheter, sin frihet och sitt lif
för folkets skull, kom henne att särskildt värdera
och hålla af dem.

Hon var förtjust i alla sina nya kamrater och
allra mest i Marja Pavlovna, som hon icke blott
beundrade, utan älskade med en vördnadsfull
kärlek. Det slog henne med häpnad, att denna vackra
unga flicka, som kom från ett rikt generalshem
och kunde tala tre utländska språk, uppträdde
som den simplaste arbeterska, gaf ifrån sig allt,
hvad hennes rike bror skickade henne, klädde sig
icke blott enkelt, utan rent af fattigt, och icke
ägnade ringaste uppmärksamhet åt sitt yttre. Det
var i synnerhet detta drag, denna fullständiga
brist på koketteri, som förvånade och fängslade
Katjuscha. Hon såg, att Marja Pavlovna visste,
att hon var vacker, och till och med tyckte om
att veta det, men att hon på samma gång icke
alls gladde sig åt det intryck, hennes utseende
gjorde på männen, utan tvärtom var rädd för det
och erfor en uppenbar fasa och afsky för allt, som
kunde kallas förälskelse. Hennes manliga kamrater,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:26:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppstand/3/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free