Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
LEO TOLSTOY.
Officern såg förskräckt på Nechljudof.
»Behagar ni icke ett glas te till?» frågade han.
»Nej, tack.»
»Bernof!» ropade officern. »För herrn till
Bakulof och säg till, att han blir insläppt i rummet
till de politiska fångarna; han kan få stanna där,
tills räkningen äger rum.»
9,
Åtföljd af ordonnansen, gick Nechljudof åter
ut på den mörka gården, som dunkelt upplystes
af de med ett rödaktigt sken blinkande lyktorna.
»Hvart skall du hän?» frågande en mötande
konvojsoldat den, som ledsagade Nechljudof.
»Till afskilda salen numro fem »
»Här kommer du icke fram, det är stängdt,
du får gå den andra trappan.»
»Hvarför är det stängdt då?»
»Sergeanten låste igen, och sedan gick han
till byn.»
»Nå, då få vi gå den här vägen.»
Soldaten förde Nechljudof till den andra trappan.
Redan utifrån gården hördes ett oafbrutet surrande
som af en stor bisvärm i rörelse, men då
Nechljudof kom närmare och dörren öppnades, blef
Surret starkare och öfvergick till ett sorl af
skrikande, grälande och skrattande röster. Han hörde
skramlet af kedjorna och kände den välbekanta
obehagliga stanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
