Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
49
frågade hon Nechljudof. »Ser ni, ett sådant litet
främmande vi fått.» Hon visade på flickan.
Där var också Anatoli Kryltsof. Aftärd och
blek, med de i flltstöflar instuckna fötterna
uppdragna under sig, satt han hopkrupen och
skälfvande i det bortersta hörnet af britsarna och
stirrade på Nechljudof med feberglänsande ögon och
händerna instuckna i ärmarna på den korta
päls-rocken. Nechljudof ville gå fram till honom, men
till höger om dörren, letande efter något i en påse
och pratande med den täcka, småleende Ljuba
Grabetz, satt en man med knollrigt rödt hår och
glasögon, klädd i en guttaperkarock. Det var den
beryktade revolutionären Novodvorof, och
Nechljudof skyndade att hälsa på honom. Han skyndade
sig enkom att göra detta, därför att af alla de
politiska fångarna i denna konvoj var denne honom
ensam misshaglig. Novodvorof kastade genom
glasögonen en glittrande blick ur sina ljusblå ögon
på Nechljudof och räckte honom med rynkad panna
sin smala hand.
»Nå, har färden varit angenäm?» frågade han
med uppenbar ironi.
»Ja, jag har sett mycket intressant,» svarade
Nechljudof, i det han låtsade, som om han icke
märkte ironien, utan tog det för en älskvärdhet,
samt gick till Kryltsof.
Till det yttre visade Nechljudof sig likgiltig,
men inom sig var han allt annat än likgiltig för
hvad Novodvorof sagt. Dennes tydliga begär att
säga och göra något obehagligt förstörde den
harmoniska sinnesstämning, hvari han befann sig,
och han blef ledsen och nedstämd till mods.
4. — Uppståndelse. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
