Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staterna herskade ett verksamt, allvarligt, nyktert, men utan
tvifvel mera åt det praktiska riktadt lif. Nybyggarnes sedliga
stränghet bildade en i ögonen fallande motsats till den lättsinnighet, som
Stuartarne utbredt öfver gamla England. År 1672 skyddade en
milis af 8 000 man staternas säkerhet, skolväsendet rönte
omsorgsfull vård, och dermed var det mycket bättre bestäldt än i
moderlandet, ja, till och med betydelsen af vetenskapligt sträfvande
erkändes villigt i kolonierna. Men allt detta väckte endast
Stuartarnes misshag, och derför upphörde icke försöken af
moderlandets regering att bryta koloniernas trots. Massachusetts befann
sig till följd deraf vid Charles II:s död i en högst svår belägenhet.
Oordning och rättsosäkerhet herskade öfver allt. Men i midten
af sjuttonde århundradet var de britiska kolonisternes öfvervigt i
de vidsträckta områden, som
öppnade sig för tilltagsna och
verksamma menniskor, beseglad. Längst
motsatte sig holländarne att
underordna sig de långt talrikare
engelsmännen. De hade först någon
tid förut tvungit afkomlingarne
af svenskarne, som under Gustaf
Adolfs och hans dotter Kristinas
regering grundat de första
nybyggena i staten Delaware, Nya
Gröteborg och Kristina (Wilmington),
att gifva sig under nederländskt
skydd. Nu slog äfven deras timme.
| 89. William Penn (1644 — 1718). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
