Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 1. Fastlandet Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spaniorerne Saavedra, Gaetano (född italienare) och främst den
ryktbare Mendaña, Det sjuttonde århundradet utvidgade det
sextondes upptäckter, och i synnerhet var det portugisen Quiros
samt holländarne Dirk Hartog, Schouten, Witt, van Edels,
Nuijts och Tasman, som gjorde betydande upptäckter i denna
verldsdel.
Efter denna tid af ansträngning följde, sedan briten Dampier
vid slutet af sjuttonde århundradet gjort ännu några upptäckter,
en nästan sextioårig tid af hvila, Blott holländaren Roggeveens
bemödanden åren 1721 och 1722 voro af någon betydenhet, tills
slutligen 1765 briterne å nyo började att på det ifrigaste
undersöka Stilla oceanen. Efter förelöparne Byron, Wallis och
Carteret äfvensom fransmannen Bougainville följde slutligen
James Cook, Australiens berömdaste upptäckare. Utsänd af
engelska regeringen, kringseglade han jorden tre gånger, tills han
slutligen 1779 på ön Havaji föll ett ytterligare offer för sitt kall.
Han har för första gången upptäckt en mängd öar, återfunnit
andra redan förut upptäckta, men söm åter råkat i förgätenhet,
och genom sina ytterst säkra mätningar utomordentligt vidgat den
noggranna kännedomen om jorden. Andra sjöfarare följde efter
honom, bland hvilka här endast må nämnas engelsmännen Bligh,
Wilson, Marshall, Gilbert, Edwards, Vancouver,
Hunter, Buttler och Bass, fransmännen Lapérouse,
d’Entrecasteaux och March and, äfvensom i detta århundrade
fransmannen Baudin och engelsmännen Flinders och Grant med
flere. Äfven ryssarne under Kotzebue och Krusenstern,
fransmännen under Freycinet och Dumont d’Urville samt
engelsmännen under Beechey och Coffin ha mycket bidragit
till en närmare kännedom om denna verldsdel. Det skulle långt
öfverskrida gränserna för denna bok, om man här skulle
uppräkna de särskilda upptäcktsresorna af dessa djerfva män; istället
skall hvarjehanda meddelas om landen och ögrupperna, om
växtverldens yppighet och skönhet, om djurformerna och invånarne der.
Men då mångahanda villfarelser och obestämdheter råda i fråga
om indelningen och benämningen af dessa landområden, är det i
första rummet nödvändigt att skaffa sig klarhet och bestämdhet i
detta afseende. För närvarande förstår man med Australien,
det vill säga Söderlandet, närmast och förnämligast det förut
oriktigt Nya Holland benämda fastlandet, som skiljer den del af Stora
oceanen, som man kallar Korallhafvet, från Indiska oceanen
och som i norr genom Torressundet skiljes från Nya Guinea och i
söder genom Bass-sundet från Tasmania.
De öfriga i Stora eller Stilla oceanen enstaka kringströdda eller
i grupper förenade öarna ger man i allmänhet namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
