Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 1. Fastlandet Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Söderhafsöarna, men icke, såsom ofta sker, namnet Polynesien; ty detta
är, såsom vi strax skola se, en underafdelning af hela begreppet.
Fastlandet Australien bildar tillsammans med Söderhafsöarna den
femte verldsdelen, Oceanien. Alla de till Oceanien hörande
öarna och ögrupperna har man indelat i fyra hufvudgrupper, emedan
mellan dem olikheter råda i afseende på infödingarnes
kroppsbildning, inrättningar och seder, som i denna indelning finna sitt
uttryck. Först nämna vi New-Zealand, »Söderhafvets
Storbritannien», denna stora ö, hvars befolkning till största delen består af
europeer och som genom sitt läge, sin naturbeskaffenhet, sina
hjelpkällor och sin politiska utveckling tyckes vara bestämd till
de öfrigas beherskarinna. Sedan ådrager sig Melanesien vår
uppmärksamhet. De hit hörande ögrupperna, hvilkas ytinnehåll
belöper sig till omkring 15 000 qvadratmil, äro de vestligaste i
oceanen och omgifva det australiska fastlandet i en halfkrets, som
först går från vester till öster och sedan mot sydost.
Befolkningen har mörk hudfärg, och deraf härleder sig namnet (af gr.
melas, svart, och nesos, ö). Härtill sluter sig i öster och nordost,
nästan ända till norra vändkretsen, Polynesien (af polys,
mycken, och nesos, ö), ett antal öar, som hysa en ljusbrun, vackert
bygd, civiliserbar, sjöduglig, med malajerne närbeslägtad
befolkning, och slutligen i nordvestra delen af Stilla oceanen, ända till
närheten af Japans och Filippinernas kuster, Mikronesien (af
mikros, liten, och nesos, ö), hvars invånare skilja sig från
po-lyneserne genom vissa egendomligheter i karakter och lefnadssätt,
men i synnerhet genom olika språkbildning.
Sedan vi sålunda förskaffat våra läsare en riktig kännedom om
det ifrågavarande området, bestiga vi, för att komma till
fastlandet Australien och till dessa stora och små öar, ett för vår
räkning i London på Thames redo liggande fartyg, som för oss öfver
Atlantiska hafvet och omkring Godahoppsudden till någon af södra
Australiens hamnar, efter en resa af omkring hundra dagar. Från
någon af dessa sjöstäder kunna vi då lätt företaga utflygter och
längre resor.
Australien, det minsta och sist upptäckta fastlandet, finnes på
gamla kartor från sextonde århundradet angifvet som Nya eller
Stora Java. Egentligen skulle man kalla det Marega, ty
så hette detta stora fastland redan i äldsta tider hos malajerne,
hvilka årligen besökte dess norra udde för att vid vestmonsunens
tid fiska den vid hafsstranden förekommande trepangmasken (en
holoturie), en läckerhet för de malajiska och mongoliska
folken.
Det första europeiska fartyg, som såg Australien (1606), var ett
holländskt, Duifken (Dufvan). Det for 300 sjömil längs efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
