Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 1. Fastlandet Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man en väldig, men för tillfället uttorkad saltsjö, som man
kallade Lake Amadeus. Brist på lifsmedel tvang de resande att här
vända om. Ar 1874 företog Giles å nyo en resa till Vestern. Men
äfven denna gång uppnåddes icke syftet. Han påträffade en oas
med förträfflig jord och upptäckte icke långt från kolonien
Sydaustraliens gräns en sjö med sött vatten. Då de öknar, som
omgåfvo oasen, voro ogenomträngliga, vandrade Giles tillbaka till fots,
med en vattenkagge på ryggen. Lika fruktlös var den kort derefter
af John Ross för samma ändamål företagna resan. Deremot
lyckades den företagsamme Giles att 1875 ändtligen uppnå sitt
mål: i maj uppbröt han med sin karavan och anlände efter de
mest vexlande öden den 18 november till Perth. Hume sökte
upptäcka Leichhardts spår, men fann dervid sin död. Efter så
många misslyckade försök att fatta fast fot i landets inre och
upptäcka för kolonisering lämpliga platser tyckes det vara ådagalagdt,
att Australien endast vid kuststräckorna har egentliga
kulturlandskap; det inre skall, så långt det lämpar sig för födande af
hjordar, förblifva förbehållet boskapsskötselns idkare. Men dessa
kuststräckor hafva, tack vare kolonisternes drift samt den stora
rikedomen af metaller och andra fördelar, som icke äro att
underskatta, tagit en icke anad lyftning. Australien är för
produktionen af ull ett af de vigtigaste land. Man antager, att för
närvarande icke mindre än 40 millioner får beta på fastlandet,
Tasmania och New-Zealand. Af icke ringa betydenhet är hornboskaps-
och hästafveln i New-South-Wales och Victoria, Landtbruket
utvecklar sig mer och mer, men skulle dock ha tagit en större
utsträckning, om icke hittills en så stor mängd arbetsföra män varit
syseisatt på guldfälten. — Der ännu för kort tid sedan den vilda
urskogen var utbredd öfver landet, resa sig nu blomstrande, idoga
städer; der fordom den svartes gångstig slingrade sig genom
busksnåren, jagar nu ånghästen fram på jernskenorna; der den arme
infödingen med spjutet stakade fram sin bräckliga barkbåt, drager
nu ångfartyget stolt sin fåra på de skummande böljorna, och der
ett beklagansvärt folk dukar under i den hårda kampen för
tillvaron, grundar ett annat menniskoslägte mäktiga och fria stater.
Hela djur- och växtverlden är fullständigt afvikande från de
öfriga verldsdelarnas. De största däggdjuren äro kängurun,
vombaten, den stora flygande hunden och den ilskna dingon eller den
australiska vilda hunden; vidare bland pungdjuren den
märkvärdiga pungråttan, som är en känguru i smått, likaledes hoppar på
begge bakbenen, lefver i ihåliga träd och rör sig med stor
hastighet. Jagten på detta djur skänker mycket nöje. Ännu
märkvärdigare, ja, kanske det märkvärdigaste djur i skapelsen, är
näbbdjuret. Det förenar ett fyrfotadjurs egenskaper med en fågels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>