Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 1. Fastlandet Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en fisks. Dess nos liknar fullkomligt en anknäbb, och på
fötterna har det simhud. Det har en kort, bred svans, lik bäfverns
och tätt besatt med borstiga hår. Man finner det ofta i floderna;
djupt vatten älskar det icke, badar gerna i en grund pöl, men
stannar sällan längre än en qvart deri. Dess föda består af
småfisk och insekter. Till Australiens märkvärdigaste fåglar hör emun
eller kasuaren. Han är en jättefågel, 2 1/4 meter hög, och hans
borstlika fjädrar äro ett mellanting mellan fjädrar och hår; flyga
kan han icke, men springer så fort, att man behöfver mycket
snabba hundar för att upphinna honom. Han skall uppnå en
betydlig vigt. Utom honom förtjena ytterligare särskildt nämnas
svarta svanen och den praktfulla lyrsvansen. Egendomlig som
hela det australiska fastlandet är äfven dess växtskrud. I det
stora hela kan den jemföras med södra Afrikas utan att dock
sammanfalla dermed. I främsta rummet se vi i utomordentlig
utbredning akacian och eucalyptus, som af kolonisterne kallas
gummiträdet. Ett europeiskt öga kan ej annat än med förvåning
betrakta det senare, då den tid inträder, då den gamla barken
lossnar från stammen, en företeelse, som kan jemföras med fåglarnas
ruggning. De då synligblifvande ljusfärgade inre lagren af barken
gifva stammarna ett underligt skäckigt utseende. De utsvettas det
renaste gummi, och det i stor mängd, samt locka till sig papegojlika
fåglar, som afslicka den söta saften.
Der jorden eger tillräcklig fuktighet, uppnå gummiträden så
jättelika former, att de riktigt komma att stå i spetsen för alla
växtverldens jättar. Man har med rätta beundrat de kaliforniska
mammutträden (sequoia), men här öfverträffa eukalypterna allt
tänkbart. Allt är sagdt, när man hör, att somliga arter uppnå en
höjd af 150 meter. Derför höra också gummiträden, så väl som
virkesträd som i andra afseenden, till de värdefullaste bland alla
växtformer. Högst öfverraskande under sådana förhållanden är
förekomsten af väldiga barrträd. Australiens fastland eger två
sådana: bunya-bunyaträdet (araucaria Bidwillii) och moretonbay
tallen (a. Cunninghami), båda i de östra delarna
(New-South-Wales), båda lemnande ätbara nötter, som för infödingarne äro af
stor betydelse, båda af vördnadsbjudande höjd (ända till 49 meter).
Alldeles egendomliga äro grästräden (xanthorrhoea), som helt
och hållet erinra om de beslägtade yuccaarterna i de
mejikansk-tejanska stepplanden. Bildande en låg stam, utveckla de på dess
topp en tät knippa af gräslika, åt alla sidor nedfallande blad, ur
hvilkas midt en lång blomstängel höjer sig. Liksom
ormbunksträden, företräda de, der de förekomma, palmformen. Att denna
likväl uppträder först i den tropiska delen, är naturligt. Dock
utgör den här ingenting annat än en påminnelse om de egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
