Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;itt prästerna från Upsala stilt, som voro jämförelsevis mycket
talrikt samlade, önskade i en nyvald ärkebiskop finna en
ledare, så att de kunde utöfva ett inflytande, som motsvarade
deras talrikhet. — De båda motsatta åsikterna möttes gan-
ska skarpt vid det enskilda sammanträdet. Mot ärkebiskops-
val genast opponerade sig de fyra biskoparna, hvaremot
de fyra professorerna lika kraftigt häfdade den motsatta
åsikten. Denna fick också flertalet på sin sida, och man
tycktes alltså ha enats om, att ärkebiskopsval borde ske
före andra öfverläggningar. Omedelbart efteråt samlades
prästerna från Upsala stift kring samma öfverläggnings-
ämne; deras mening uttrycktes så, att “om de icke finge
ärkebiskop, så ville de alla samtliga begifva sig livar hem
till sitt“. Emellertid gingo biskoparna och de förnämsta
prästerna upp på slottet för att höra hertigens tanke om
ärkebiskopsvalet; han svarade endast, att han ville öfver-
lägga därom med rådet. Deputationen tackade hertigen för
mötets sammankallande, och Linköpingsbiskopen gjorde af-
bön för sitt antagande af liturgien, hvilket skett “af rädd-
håga och stor häpenhet för onåd“. Hertigen genmälde:
“Efter Gud vill förlåta dem, som sina synder ångra och
tro honom om nåd, måste ock människor förlåta dem.“
Torsdagen den 1 mars öppnades mötet högtidligen.
Klockan 3 på eftermiddagen var prästerskapet samladt,
och då inträdde riksens råd och några adelsmän. Riks-
drotsen Nils Gyllenstjerna talade till prästerskapet å rege-
ringens vägnar, och hans ord föllo sig enligt samtida refe-
rat ungefär på följande sätt: Vår nådiga furste låter till-
säga meniga prästerskapet all gunst och nåd. — Det är
allom väl veterligt, hvad skadelig oenighet och tvist uti
religionen både om lära och ceremonier i vårt fädernesland
i många år varit hafver. På det sådant måtte blifva af-
skaffadt, och vi må återkomma till en god kristelig enighet
igen, hafver hans fursteliga nåde samt riksens råd och prä-
sterskapet, som församladt var, när konungens lik nedbärs
i slottskyrkan om nyårsafton, ansett rådeligt och nödigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
