Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
herrliga sol, som var hans fröjd, men de, som omgåfvo
hans dödsbädd, sågo den skönaste syn: ”Himmelska
ljusets gryende tröst i ett bäfvande menniskobröst”. Den
23 April 1847 utandades han sin fria, manliga själ.
Det var en klar, mild vårdag, då det långa, mörka tåget
af sörjande följde hans stoft till Upsala kyrkogård. =En
stilla vind fläktade i de hvita fanorna kring grafven. Solen
sjönk, jorden mörknade, hans egna toner ljödo: ”Stilla
skuggor breda sig i qvällen — — — när det skymmer
låt mig då förnimma hoppets saliga, ljusa frid”. — Öfver
himlen spred sig ett rosenskimmer.
Ännu lefver han ibland oss! Ännu ljuda hans
psalmer i templet, hans marscher på stadens gator, dessa
friska -sånger lefva och blomma på ungdomens läppar, och
i hemmen klinga hans visor.
Hvem har som han talat om personlighetens makt? —
den som såg Geijer erfor sanningen af hans ord. Ännu
lyser han de sökande i forskningens dunkel, undervisar
och eldar oss. Hur älsklig han träder oss till mötes i
sina minnen, der vi få följa honom från barndomen till
mannaåren ! Men minnenas rika frukt gömmer äfven
hoppets framtidsfrön. Hvem längtar ej vid anblicken af
fädernas hjeltebilder att ”lefva som de och dö med ära!”
Våg på våg af ny ungdom böljar genom den ”eviga
ungdomens stad”, men alla spegla ett sådant minnes ljus,
fröjdas af dess glans, förskönas af dess strålar. En
sådån stjerna är ett klart återsken af det eviga ljuset.
Generationer af ynglingar komma och gå,
Och böljorne sjunga åter sin sång,
Och’ vinden vexlar sin lekande gång,
Men den ädles minne — det blifver.
—2064099 9v —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
