Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det inre lifvet.
53
äfven på lägre samhällen. Deras närmaste
verksamhets-sfer är sålunda högre än den individuela menniskans.
Menniskans förnuftslif är icke blott ett praktiskt utan
äfven ett teoretiskt lif. Vid benämningen lif faster man
dock vanligen en öfvervägande praktisk betydelse. Lifvet
är visserligen i sin grund identiskt med sjelfmedvetandet,
men det betecknar väsendet från dess mera objektiva sida,
hvarför ock aktuelt lif märkes hos varelser, hos hvilka man
icke finner något aktuelt sjelfmedvetande. I
överensstämmelse härmed betecknar lifvet hänfördt till menniskan
företrädesvis hennes praktiska sida, genom hvilken hon
framträder såsom verksam i ett yttre för dettas ombildning till
samstämmighet med ett inre. Vi inskränka oss derför till
ett par anmärkningar om den teoretiska sidan af
menniskans förnuftslif. Först erinra vi om vår förut gifna
framställning rörande förnimmelsens totalitet och
menniskosin-nets väsendiga enhet Såsom formelt personlig utgör
men-niskosinnets och förståndets enhet den relativt väsendiga
enheten i menniskans själslif, hvilket är ett relativt inre lif,
emedan det har inre potentiela bestämningar, som utgöra
dess inre lifssfer, hvilken är skild från dess kroppsliga
organism, som utgör dess närmaste yttre lifssfer. Derefter
framhålla vi, att det menskliga förnuftet icke kan vara
praktiskt utan att hafva en teoretisk sida, hvaraf följer, att
menniskan icke kan hafva ett i reel och egendig mening
personligt praktiskt lif utan att hafva ett teoretiskt lif af
samma art och i hufvudsak med samma grad af aktualitet
Sludigen anmärka vi, att intet kunskapsföremål kan fattas
såsom ett helt utan att i och genom fbrnimmelsemomenter,
som hafva formen af känslor, kännas såsom ett sådant
Detta gäller icke blott om de sinnliga tingen, utan äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
