Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Om den svenska kyrkoreformationen
efter konungavalet i Strengnäs 1523 kallade Laurentius
Andreæ till sin kansler och denne medtog sin vän »mäster
Olof», på det att genom hans vältalighet i sjelfva rikets
medelpunkt Guds ords rena predikan måtte göra sin makt
gällande. Uträkningen slog icke heller fel. Kanske blefvo
verkningarna hastigt nog till och med något starkare, än
den kunglige skyddsherren vid den tiden ännu önskade
Ty obestridligt är, att Gustaf Wasa i början af sin
regeringstid intog en mycket varsam ställning till hela den
reformatoriska rörelsen, och han hade skäl att så göra.
Det är visserligen sant, att han af politiska skäl hatade
den öfvermäktiga hierarkien; men ett var dock detta, ett
annat att förkasta den lära, som hon bekände, och i
väsentliga delar rubba den ordning, som hon hade skapat Enligt
samtida underrättelser, hvilkas trovärdighet man ej har
någon anledning att betvifla, inhemtade han både af sin nye
kansler och af andra lärde män sorgfälligt upplysning om
de villfarelser, med hvilka särskildt läran ansågs vara
behäftad, och lika sorgfälligt profvade han sjelf de intryck
han erfarit af de sanningar, som Olavus Petri och dennes
lärjungar förkunnade Följden deraf biet att han på fullt
allvar småningom, såsom Tegel skrifver, »föll till» deras
lära och »formerades deruti dagligen».
Den åsigten torde väl således näppeligen kunna med
giltiga bevis försvaras, att den store konungen såsom
kyrklig reformator endast varit beherskad af rent politiska
motiv. Icke desto mindre synes en sådan åsigt allt mer hyllas
af den senare tidens historieskrifvare, hvilka dermed
visserligen afgifva berättigad protest mot en föregående tids
ensidiga uppskattning af hans religionsnit, men slå likväl sjelfva
öfver i en motsatt ytterlighet, som måhända föga bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
