Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Om den svenska kyrkoreformationen
Konungen sjelf var emellertid orubblig. Under de
första åren vidtog han dock icke några nämnvärda
våldsåtgärder mot sina mer eller mindre starka vedersakare,
— ehuru väl sådana åtgärder aldrig helt och hållet
saknades — ty andra planer togo då företrädesvis hans
uppmärksamhet i anspråk. Det var nämligen vid den tiden
som de bekanta underhandlingarna med Rom som lifligast
pågingo. Huru och med hvilken framgång de fördes af
hitskic-kade påfliga sändebud, är numera en af hvarje bildad svensk
så känd sak, att någon beskrifning här torde vara
öfverflödig. Underbart är, att de ej ledde till önskadt resultat,
då man med visshet vet, att konungen och den främste
underhandlaren Possevino voro fullkomligt ense om det
romerska patriarkatets behörighet, om protestantismens
ogU-lande, om en katolsk kyrkas nödvändighet o. s. v. Man
påstod, att denna enighet till och med gått så långt, att
konungen i en hänförelsens stund 1578 formligen
öfvergått till katolicismen. Derhän kom det likväl icke, fastän
sjelfva läran i och för sig ej utgjorde något hinder, då
Johan III fortfarande trodde sin s. k. gammalkatolska
bekännelse stå i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den
romerska och aldrig ville fullt begripa skilnaden. Han var
således visserligen färdig till en förbindelse med Rom, men
på de omöjliga vilkoren, att han — såsom kardinal Hosius
redan i ett bref till Herbst 1576 antyder — sjelf skulle
blifva ett slags påfve i Sverige, lekmän få åtnjuta kalken
i nattvarden och presterna ega rättighet att gifta sig.
Possevino nödgas ock redan samma år, den stora
öfvergångsscenen skulle hafva skett, trots alla jesuitiska bearbetningar
och de många utsändningarna af svenska ynglingar till både
Rom och det nya jesuitseminariet i Braunsberg, skrifva till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
