Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Om den svenska kyrkoreformationen
ser*). Nämnda presterskap förklarades genast fridlöst och
förlustigt allt sitt gods och arf utom furstendömets
område2). Men icke nog dermed; äfven andra stifts
presterskap, särskildt Wexiö stifts, uppsade all gemenskap med
det till Strengnäs stift hörande, och de häftigaste
stridsskrifter utgåfvos å ömse sidor. Ända derhän var det alltså
slutligen kommet, att denna olyckliga liturgi, som ju var
ämnad att blifva ett föreningsband mellan de kyrkliga
partierna i landet, sjelf var på väg att åstadkomma allmän
söndring och upplösning inom svenska kyrkan.
Alla obehag och slitningar förmådde likväl nu lika
litet som förr verka förändring i konungens öfvertygelse.
Långt ifrån att någon eftergift genom de sorgliga
erfarenheterna hos honom fann insteg, ökades med åren snarare
än minskades hans ifver att genomdrifva sitt opraktiska
religionssystem, hvars trogna uttryck han ansåg liturgien
vara. Ja med den sega och på samma gång sjelfkloka
envishet, som var honom egen, yrkade han till och med
i sitt testamente, att den ordning för gudstjensten, som i
hans regeringstid varit gällande, skulle äfven efter hans
död i riket brukas. Men detta oaktadt plågades han
otvifvelaktigt af tanken på de bittra strider han framkallat.
»Missnöjd med sig sjelf» — skrifver en författare — »ledsen
vid lifvet, nedslagen af sina motgångar, led han sannolikt
i) Det gaf sig luft dels i patentet till rikets presterskap den 12
Febr. 1588, dels i den sermon, han samma år höll till det på
Borgholms slott samlade Smålands och Ölands presterskap. Den som derom
önskar taga närmare kännedom hänvisas till Vitterhetsakademiens
handlingar 16. s. 163 o. ff.
2) Grunden till, att så stränga straff, ja till och med lifsstraff,
kunde ådömas, låg deri, att öfverträdelse af de liturgiska föreskrifterna
af Johan III bedömdes såsom majestätsbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
