Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Om den svenska kyrkoreformationen
endast en positiv förklaring, att man ogillade alla under
tiden mellan 1572 och 1593 införda främmande nyheter
och ville i det väsendiga med hänsyn till både lära och
kult vidblifva den förut gällande ordningen.
Men deremot kan det synas osäkrare, huru vid
sådant förhållande mötets beslut i afseende på Luthers lilla
katekes rätteligen bör uppfattas. Om någon bok kan
sägas vara ett uttryck för den religion, som »under konung
Gustafs sista regement» bekändes, så är det visserligen
i främsta rummet denna. Hon framhålles ock i 1571 års
kyrkoordning visst icke endast »såsom en lärobok vid
sidan af flera andra läroböcker», utan med ett så bestämdt
företräde, att hon rent af sättes näst efter Guds ord och
sakramenten. Så t ex. stadgas der, att öfver denna
katekes skall predikas åtminstone två tider på året, nämligen
i adventstiden och t långfastan»; att i städerna skola
dylika predikningar hållas alla helgedagar aftonsångstid eller
ock bittida på morgonen; att på landsbygden, der folket
på eftermiddagen eller morgonen ej kan komma till
kyrkan, hälften af sjelfva Jiögmessopredikan skall hafva
katekesen till text o. s. v. Likaledes åläggas biskoparne
sorgfälligt tillse, att presterna »predika och höra katekismus i
sin tid t, och samma slags skyldighet inskärpes äfven, med
vederbörliga förändringar, hos menige man. På goda
grunder torde således kunna ifrågasättas, huruvida icke Upsala
möte verkligen tillerkänt denna bok en symbolisk
auktoritet, fastän hon af lätt begripliga skäl och, då hon aldrig
blifvit författad i afsigt att blifva en egendig
bekännelseskrift, i mötets beslut ej särskildt nämnes bredvid de tre
gamla symbola och Augsburgiska bekännelsen. Hon blef
derföre äfven redan i 1634 års regeringsform uttryckligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
